Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
spetsen af årets bladiga sido-qvistar. Hänge fjällen
gulgröna, icke svedde i spetsen, mest bara eller endast
hårbräd-dade. Honungs fjällen 2, motsatte. Ståndare vanligen flera,
men i norden ofta endast 2, alltid fria, med gula knappar.
Stift och märken korta.
Till denna mycket naturliga afdelning, som innefattar
träd eller högre buskar, i förra fallet mycket bräcklige i
grenvecken, höra nästan alla Pilarter frän varmare klimat.
De äro likväl mest analoga med fjällpilarne; alt
ytterligheter-ne i köld och varma frambringa likartade förhållanden derpå
hafva vi talrika exempel.
A. Fragiles. B. Amygdalinae.
II. Helix (Rödvie). Hängen ulvexa från sidorne af
förra årets grenar, men få ulvexle bladige (mer eller mindre)
utdragne skaft. Hängefjällen qvarsiltande, svartbrände, föga
hårige. Honungsglandel enkel. Ståndare 1 eller 2,
samman-vexta; knapparne efter af blomstring en svartnande. Fröhusen
icke eller kort-skaftade, med qvarsiltande stift och märken.
Afser man endast de här vexande S. purpureae, som
stå midt imellan S. amygdalinae och viminales, synas dessa
för få att bilda en egen afdelning; betraktar man åter bela
verldens kända arter, blir den högst utmärkt, innefattande
största delen af N. Amerikas egendomliga Pilar.
Afdelningen S. Griseae hafva vext och utseende alldeles af S.
fragiles, ehuru öfverensstämmelsen med S. purpureae är
omisskännelig.
C. Griseae Borr. D. Purpureae.
III. Vetrix (Vide-Pil). Hängenen från sidorne af
fjorårets grenar, oskaftade och vanligen bladlösa. Hängefjällen
(lenhet försvinner i den rikare vegetationens mångfald. Så har Pil
mig veterligen intet motsvarande i de öfrige Europeiske språken.
Latinarnes Salix återfinna vi i värt Salle eller Sä/g (Eng. Sallow,
Tyska Söt, Fransk. Saule) ; Vetrix i vårt.Fide (Tysk. Weite eller
vanl. Weide, Engl. Willow). Tärt Hilster eller Jelster torde vara
ftamföxvandl med Grckemes éh£.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
