Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
151
svarlbrända, qvarsitlande, mycket tätt och ulligt hårige,
flo-nungsglandel enkel. Ståndarne 2, fria, med gulnande
knappar. Fröhusen icke eller kort-skaftade (skaft knappt längre
än honungsglandlen). Stift utdraget, här smalt, jemte de
mycket långa smala jemnbreda märken affallande från det
mogna fröhuset.
Träd eller högre buskar, med mycket tidiga ulliga
hängen , före blomningen inneslutne i ovanlig t^stora, denna
afdelning egendomliga, knoppar. Stift och märke skilja den
lätt från följande, med hvilken den eljest synes sammanflyta.
Få arter tillhöra egentl. Norden ; för afdelningen synes
medlersta Europas flodgebit vara rätta hemlandet, derifrån så väl
denna afdelnings som föregåendes samtliga Yiminaliska arter
härstamma—eller den långsträckta frodigavidjelika vext, som
utmärker dessa, har endast utbildats i Europas varmare
floddalar, då Nordens kalla skogskärr hopkrympa sina
egendomliga arter till ett knutigt risaktigt utseende. Exempel
lemnar den hithörande S. Lapponian, som oriktigt hänföres
till S. Friyidae; äfven i geografiskt afseende är den icke
någon egentlig fjällpil; den är tydligen en förkrympt
vimi-nalisk Pil, som sydligare odlad får dessas vext. Den
för-vandta S. incana blir äfven i kallare regioner torulosa, ej
viminalis. Se Wald. Feg, Ilelv.!
E. Chrysanthae. F. Viminales.
IV. Caprea (Vidén). Ilänyenen från sidorne af fjorårets
grenar, äldre vanligen skaftade (i högre norden, inträdande
i fjällpilarnes region, få de vanl. likt dessa bladiga skaft).
Hängefjällen svedda, qvarsitlande. Honunysglandel enkel.
Ståndare 2, fria, med gula knappar. Fröhusen långt och
tydligt skaftade, med smalt skaft, dubbelt eller flerdubbelt
längre än honungsglandlen; märken korta, tjocka, ägglika,
tillika med det styfva ofta omärkliga stiftet qvarsittande.
Dessa äro talrikast i kallare ländernas inferalpina
regioner, lätt skilde genom sina under blomningen redan tydligt
skaftade fruktämnen och korta märken. Utom den vanliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
