Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
indelningen efter det olika vexlsättet (incubaceae 3 f. c.
synnerligast i den mer drifvande södren , rosmarinifolia,
angustifolia, frodiga former af S. repens o. s. v. motsvara
tydligen de Yiminaliske i föregående sect]oner) , kunde en
kanske bestämdare framställas efter stiftet, då de analoga
arterne parallelt motställdes hvarandra*).
G. Capreae. H. Incubaceae.
V. Chamelix. (Fjäll-Pilar eller Sii ka , för att
uptaga en Lapsk benämning på Lapska arter). Hängen i spetsen
af de bladiga årsqvistarne. Hängefjällen svedda, trubbiga,
qvarsittande. Honungsglandler vanligen 2, samsittande.
Ståndare 2, stundom flera, med efter afblomslringen mörknande
knappar (under blomningen ofta blå t). Fröhusen nästan
oskaftade (skaft kortare än honungsglandlen), yngre
vanligen korta trubbiga, äldre utdragne ofta hornlikt (detta är
ett mot de förra motsatt förhållande, hvilkas fruktämnen
redan i första åldern äro länga, men smala och sedan
up-svälla). Stift och märken smala , vanligen klufne.
Bladen yngre vanligen långhåriga, äldre glatta,
nätåJri-ge; stammen vanligen lågväxt, endast S. glauca hinner
någon betydligare höjd. Denna afdelning innefattar alla
egentliga Fjäll-Pilar, hvilka icke, som de föregåendes, om de
äfven finnas i lägre fjällregioner, nedstiga till låglandet.
Äfven i detta afseende afvika S. Lappoman och hast at a; de
*) i) Cinerascentes, med gråaktigt, under torkning alldeles icke
mörknande eller svartnande, utseende, bladnerverne på öfre sidan
insänkta, stift omärkligt (S. Cap rea, grandifolia, rinerea, aurita,
livida, incubacea, finmarkica, myr tilloides). II) JSigricantes,
gröna (eller ludna hvita) under torkning mörkare eller svartnande,
bladnerverne på öfre sidan uphöjde, med tydligt stift (S.
silesi-aca, S. nigricans , S. laurina, S. phylicæjoha, S. hastata, S.
fusca, S. repens, S. angustifolia och rosmarinifolia). Bladens
svartnande beror af små resinösa punkter; ju tydligare dessa äro,
desto mer svartnar arten f. e. S. Ilelix; utbildas de till här
mörknar den mindre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
