Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
ska: d. v. s. botaniken fordrar icke endast beskrifningar och
benämningar på formerna, utan en framställning af deras
naturliga utveckling och demonstrering af deras^ öfversta och
lägsta gradationer; dels ock, utgående från den satsen, att
naturen fordrar frihet såväl for organerna som för anden,
hvadan plantan utur fröet och knoppen, hvarest den lefver
liksom ett sammandraget lif och underkastadt andra
omständigheter, höjer sig till en fri utveckling af sina organiska
motsättningar, framställer såsom högsta regeln för
vextorga-nismen att dess väsende består i individualisering. ("essentia
organismi vegelabilis posita est in individualisatione*),
hvilken han anser gällande så väl för hela organismen, som för
dess särskilda delar, något som han, med afseende på bladen,
genom sin afhandling önskar ådagalägga, skrider han
närmare till detta sitt föresalta mål. Härvid framställas i 1 Kap.
(p. 10—29) "terminologica pauca11 med afseende på bladen
hos Phylloblastæ. Bladens inre elementer äro nerver och
diachyma; de ytre elementerna eller organiska dimensionerna
bestämmas af nervernas eller kärlfasciklarnas flera gånger
förändrade direktion i bladet, i det dessa då de utgå från
stjelken först divergera, sedan konvergera och fortgå parallelt,
derefter slutligen åter divergera och grenas i alla
direktioner; härigenom bildas tre dimensioner: vayina, petiolus och
lei mina, hvilka oelar dock hos olika vexter äro mer eller
mindre tydliga. Som nerverna utgöra bladets skelett, så
kommer deras fördelning (nervatio) alt utgöra liksom skelettet
för afhandlingen, hvadan äfven Förf. härvid särdeles
uppehåller sig och utgår i sin framställning fran fol. penninervium,
i fråga hvarom han, i stället för de hittills brukliga
benämningarne nervus medias, n. laterales och vence, antager
uttrycken traneus nervi, rami och ramuli. Såsom härmed
beslägtade former framställas: fol. palmato-penninervia ("plures
nervi ejusdem validitatis laminam percurrunt apicemque
versus convergunl) ; f. mixtinervia ("tres nervi e basi laminæ
exeunl fere ut in triplinerviis, sed nervi laterales non ita
a-picem versus diriguntur, ut in illis, recla fere via autem ad
inarginem excurrunt latere inferiore ramos emittens11 t. ex.
Tilia europæa) och f. pedinervia ("petiolus, ubi laminam
inträt, stalim in 2 ramos dividitur, tertio minore iis interjecto ;
rami sursum ramos secundarios emittunt" — t. ex.
Tussilagi-nes etc.). Han framställer derefter öfriga typer för nervernas
fördelning, hvaraf ban antager 2:ne neml. Fol. basinervium
(in quo plures nervi simul e eaule folium intrant, el aut
invi-cem aut cum margine parallell ad apicem usque sese
exten-dunt11 — t. ex. Plantago major); saml Fol. ramificatonervium
("in quo petiolus, dum laminæ alfigitur, statim plures ramos
dimittit11). Dessa, hos hvilka truncus nervorum icke förekom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
