Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
191
mer annorlunda än såsom reducerad till en punkt eller nodiis,
sönderfalla åter i 2 slag: fol. palminervium ("petiolns
mar-finalis est, a quo nervi laterales exeunt.11 ex. Malvaceae); och/*
stellinervium ("e petiolo intramarginali nervi divergentes ad
tolam periphæriam diriguntur, quasi radii e cenlro11 — t. ex.
Hydrocotyle vulg.). — Bladen hos Acroblastce, hafva enkla
nerver, som äro parallela sinsimellan eller med
kanten, hvadan de kallas fol. paral/elinervia. — Bladen hafva
hittills betraktats blott med afseende på skelettet; Förf.
öfvergår till andra modifika!ioner hos bladen, som hero
af nerveringens beskaffenhet; neml. bladens delning, i
hvilket afseende bladen delas i enkla och sammansatta; de
förra åter i fol. peritoma (dentata, crenata, serrala), och fot.
incisa 1. partita, af tre slag: fol. lobota, laciniata
och secta. De sammansatta bladen erbjuda följande
hufvudformer: fol.pinnata (hvars foliola motsvara
nervgrenarne hos fol. penninervia), fol. diyitata (motsvara fol.
palmi-uervia) och fot. rotata (motsvara f. stellinervia — t. ex. [-Lupinarter}.-] {+Lu-
pinarter}.+} Beträffande skilnaden mellan fol. secta och
com-posita yttrar Förf. att den enda verkliga består i
gradatio-nen af delarnas åfskilnad, så att delarne hos fol. secta vunnit
en mindre, hos f. composita en större grad af individualisering. -
I Andra Kapitlet (p. 29—75) framställes "evolutio foliorum
per rcgnum vegetabile.11 Gående frän de lägre till de högre
och sedan han anmäi k t att hos i nop Ity t a (svampar och
laf-van icke finnas några rudiment,er till blad, upställas såsom
första graden Chlorophyta; bland dessa mota först Algerna,
hos hvilkas lägsta ordning Gongylophyci ännu ingen
bladutveckling b ;rjat, hvaremot den börjar framträda i den andra
Ascophyci; bland dessa liksom förutsägas alla bladformerna.
Hos mossorna nå bladen en högre grad af individualisation ;
itlad och s’jelk åtskiljas, deri gröna färgen infinner sig; men
särdeles längre hinna de icke här. Hos Filices äro väl blad
och stjelk åter intimt förenade; i det frondes genom
ner-vering, diachyma o. s. v. utgöra blad, men derjemte genom
frambringandet af fruktifikation visa sig bibehålla naturen af
stjelk; den inre strukturen är längre hunnen än hos de
föregående, i det a’t elementar-organerna (nerver och diachyma)
äro tydligt åtskiljda och allt omgifves af en egen epidermis.
— Pä denna bladens första gradation herskar forma
penninervia, som divergerar till mixti- och pedi-nervia, hvaremot
ringa spa r finnas till forma palminervia. — Hos Acroblast.ce}
som representera den andra gradationen af bladens utveckling,
framträder åter en motsättning mot den första, i det att
bladen, hvilka hos Filices framstält sitt sträfvande alt gifva
ner-verne divergens, utbredning och förgrening, nu på den andra
gradationen återgå till enkel nervbildning; hos acroblastæ rö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
