Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126
ning, tills i våra dagar, som söka lösgöra sig från alla band,
menniskan helst förgudar sig sjelf (snillets o o li talangernes
afguderi) och Botanisterne sig och sina sjelfinlagda idéer i naturen
— men eiidast frisk naturpoesi och religion forllefva evigt på
folkens läppar. Af sjelfva bildningen af vextnamnen och den
verldsaskådning, som i dem uttryckes, eger inan icke blott en
proberslen på etymologiens antaglighet (ej likväl bevis for
riktigheten) utan äfven säker anvisning på deras ålder,
liksom en Brunius af cementel och några zirater igenkänner
en ruins ålder och byggnadsstil. Så uppfattade kunna
undersökningar äfven af de obetydligaste ämnen, såsom det om
Yextnamnen onekligen är, om man antager blott hr ad som
är sanning, tillförlitlig sanning, leda till några, ej föraktliga
resultater, som vi i en följande afhandling skola söka
närmare antyda.
Af det anförda torde imellertid få antagas:
1. Alt del sätt, hvaruppå vextnamnens elymologi
vanligen bedrifves, hvarken leder till sanning eller något annat
nyttigt. Allt hvad som icke söker endast det sanna fullt
tillförlitliga, kan aldrig vara till någon vinst för vetenskapen.
Om man än medgäfve, alt hvarje namn måste hafva sin
etymologi, följer icke deraf alt man bor antaga en godtycklig
gissning; ännu säkrare är alt hvarje person måste hafva
födelse-ort och föräldrar, men icke uppgifver derföre någon
historisk författare dylika sjelfdiktade när han ej känner de
verkliga. Vi önska derföre utdömdt icke blott allt oriktigt
och löjligt, ulan äfven aili godtyckligt och obevisligt. Vida
bättre ingen etymologi, än en oriss.
2. Icke heller bör man, vid uppgifvande af elt namns
etymologi, upptaga något eller andra utan nödig kritik och
varsamhet. Rena hugskott förtjena lika litet upprepas, som
Johannis Magni och fleras fabler i en Svensk historia.
Vetenskaperne hafva, liksom hvarje väl ordnadt hushåll, sina
skräpkamrar för sådant som endast väcker äckel eller löje;
en husmoder med någon lakl framlägger icke gerna sådant i
gästrummen, och samma aktning bör en författare visa sina
läsare.
3. Atl allt elymologiserande är föga fruktbringande om
man icke eger någon anvisning på namnels betydelse, om man
icke vet i hvilket språk elymologien är all soka: eller med
ett ord aili sökande på malå. Lättrogenhet har ofta varit
etymologers arfsynd.
4. Alt för alla äldre namn måste framför aili äldre,
samtida författare rådfrågas. De innehålla ofta derom en be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
