Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
125
det var just för denna namnlikhet, "Peuple" Fran?ais valde
"Peuple" Varber till sin symbol, den tid de planterade
frihetsträd — men icke är det något bevis för dessas
fullkomliga identitet. Man synes ofta icke ana att två lika lydande
ord kunna vara olika. Anden (Anas> måtte val ej kunna
antagas för identisk med unden (spiritus) eller anden (lempus)
i skördanden. Men liksom båda orden Corydalis väl icke
kunna härledas af hvarandra, men väl ur ett gemensamt
slam-ord, så skulle både pöpulus och popilius kunna härledas
såsom frequentativa Celler elt pil-pil i Hebreisk mening)
afpul-lus i dess dubbla betydelse af a/föda och rotskott; popilius ur
den förra, alldeles som proletarii afproles; pöpulus ur den
sednare, emedan intet annat träd ger så många rotskott.— (>)
Icke söka någon derivation för mänga namn; Hera af de
vigtigaste naturföremålen måste vara bland de aldraförsta ting
som egt eyna namn eller så aflägset ursprung att alla
sporr för deras derivation försvunnit; flera hafva uppkommit
af ren namnförbistring, eller ock af rent godtycko. Sä
försäkrade mig framlidne Professor Retzius, denne jätte i
lärdom, hvars bild quarstår fur mitt minne som den gamle
Carolinens fur Axels skald, att det Titaniska snillet
Adanson vanligen bildade sina namn genom lottkaslning af de
bokstäfver, som bilda det samma. Det hindrar dock icke,
att etymologerne funnit radicer fur desamma. — 7 Men
vida vigtigare än allt det anförde och det enda som kan
gif-ha något vetenskapligt värde åt vextnamnens etymologi (ty
detta lilla diletlant-vetande för sig eger intet sådant) är
uppfattningen af så väl det diametralt motsatta i sjelf a namnens
bildning, som är mest märkvärdig, som den helt och hållet
olika verldsåsigt, hvilken omisskänneligen afspeglar sig i gamla
verldens, medeltidens och nya tidens vextbenämningar. Deruti att
man tolkar de förstnämnda eller vår lids narnnbildning och
begrepp, ligger förklaring till så mangen oriktig etymologi.
Sådana vextnamn, som Skrattaren, Sitlaren, Önskelös, o. s. v.
hvarmed man tolkat Anagallis, Sedum, Arum, hafva ännu
aldrig uppstält i något folkspråk, fran hvilken källa alla de
äldre namnen harf] yta; endast vår tids prioritets-lagar för
benämningar kunna göra sädanas antagande möjligt. Hvarje
namn som upprann ur skötet af elt folk, som lefde i naturen
[Herdelifvet heligasll och förgudade densamma, måste
innehålla en träffande natursanning; liksom vi i alla medeltidens
vextnamn, då man lösslet sig från naturen [kloster- och
ana-choret-lifvet heligast] och kristnade densamma, finner en
religiös betydelse, och vid nyare lidens början, då man sökte
beherrska naturen [civilständer, borgerliga naringar, o. s. v. [-inflytelserikast],-] {+in-
flytelserikast],+} vexternes nytta mest är afsedd vid deras benämn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
