Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fi
nasle arten kring Upsala, KpHahtum trlmgvnnm (som Linné
ondast kände sojn Sydeuropeisk) ymnig i kärren knappt ett
stenkast från dess Museum på Hammarby. — För att afgöra
hvad vigt Linnés herbarium eger i fråga om allmänna
vester måste man känna, hvad som ar en notorisk sanning,
all Linne, som hvarken hade mycken tid eller lust att
inlägga och pressa sådana, icke insamlade dem, som han årligen
kunde jemföra lefvande, hvarföre sådana vanligen antingen
saknas i Linnés herbarium, eller ock inlades ulan vidare
granskning i deras ställe honom tillsanda utländska snarlika eller
närbeslägtade , som Linné ansåg mer förtjenta alt förvaras just
för deras afvikelse, men aldrig var Linnés mening, att
de skulle betraktas som typer för dess arter. Så gör ock väl
något hvar, då han erhåller en afvikande form, som man ej
tilltror sig skilja; man lägger den under den närmast beslägtade.
Denna ensidighet, att endast fästa sig vid Linnés Herb., ökas
än mer då man uteslutande fäster sig vid (ej Linnés Herb.
utan vid) den vext Smith beskrifver, ulan att göra sig reda
för Smiths begränsning af arten: eller del Schultesiska: tion
Smil/i ergo tion it a!— och vi vela många exempel, då andra
funnit belt annat i Linnés Herbarium än Smiths art, f. e. af
Hum ex acutus, flera Sa/ices, o. s. v. — I afseende på
synony-mernes bruk för kritiken af Linneanska arterne, bör man
känna, att Linné hufvudsakligen citerade sådana efter figurernes
habitus, och uplysa de således icke mer an att ßguren bör
uttrycka artens utseende. I Man t. 2 uteslutas flera syn. och
Linné säger uttryckligen att på dem ligger föga
vigt vid bestämmandel! Men med vår förkärlek för
veleu-skapens historiska grundval, vilja vi, så vidt det kan förenas
med raltvisa och sanning, bibehålla ett namn för deu art, från
hvars äldre synonym det är lånadt. På denna grund tillägges
namnet Aria med skal de gamlas Aria, ej Sorbux xcuiiilira,
som Linné vanligen hade under ögonen. Med U/mus
carnjte-stris, som hos Linné ar ett kollektivt namn på Europeiska
almarne, förslod Linné väl egentligast U/mus montana ßaub.
eller vår nordliga alm, men innefattade äfven derunder den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
