Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
?
sydligare VImm cnmpestris, af hvilken U. guhrrosa ar en
varietet. Myckel riktigt synes mig derföre Smith, dä han
ånyo åtskiljde dessa väl skiljda arter, efter historisk grund
och namnens natursann ing benämnt vår vanliga Svenska
art Ufmus montana och den sydeuropeiska (hos oss endast på
Öland och Gottland förekommande) U/mus campestris, ty det
vore allt för ensidigt af oss Svenskar att fordra, att en vext
skulle behålla sitt namn blott derföre alt den hos oss är den
vanligaste. Vi måste deruppå öfvergifva anspråket, för all
vinna fullt förlroeude i frågor, der ingen eftergift utan den
sol-klara sanningens hädelse är möjlig; f. e. med Fifago montana,
o. fl.
Under kritiskt studium af Linnés arter, måste man noga
skilja mellan artens historia hos Linné och dess namn.
Linné liksom hvarje forskare, som högre älskar sanningen än
sig sjelf, måste ofta ändra sina åsigter om arters bestämmande.
Småningom utreddes mången förut förvexlad, stundom
förväxlades förut riktigare bestämde. I sådana fall följe man
alltid del ställe, der den rikligaste åsigten är
framställd, och afsöndre hvad sedan oriktigt blifvit tillagdt; f. c.
vid Agrosiis rubra L. Det är en hufvudregel för all ädel och
sann kritik, alt hos en författare finna så mycket rikligt som
möjligt; kännemärken på en lumpen åter är, att framställa allt
i så falsk dager, som möjligt. Man bör söka tolka denne så,
som hau sjelf skulle gjort, om ban känt sedermera utredda
förhiil[ander. Ofta förekomma olika arter under samma namn
i olika arbeten; man hålle sig då till hufvudkällan, men icke
alltid är denna den äldsta, ty icke kunde allt från första början
vara Linné klart. Ilelt annat är, om der för första gången en
vext beskrifves och utförligare afhandlas, och sedermera ej
undersökes f. c. bland Salicet i fi. Lapp. Derjemte observeras,
alt stundom är källan för arlen och för namnet helt
olika, f. c. för Sa fix arenaria, hvars namn icke hör till den
Lappska, utan till den Gottländska. Hvardera ege då vitsord
för sig! Men icke äro de Lappske synonymerne källan för
C’arex leporinu, cd/icscnis, m. fl., fast Linné betraktade dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
