Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
M
Nol. 1841 p. 222) kallat Dr. rupestris ß strida b heberarpa.
_ l)r. dusycarpa C. A. Meyer tab. 261 synes mest närma sig
till den form jag uptagil under namn af D. rupestris ct taxa
d int er media (I. c. sid. 221). hvilken dock skiljer sig genom
stjelkarne, som ända lill toppen äio stjernhåriga, och genom
skidorna, som äro lansetllika eller aflångl-lansolllil.a och ej
"lalo-ellipticæ"; jag anser dock säkert, all Dr. dusycarpa utgör en
form af Dr. rupestris. — Dr. subamplexicaulh C. A. Meyer
tab. 265 synes något mera afvikande; figuren är äfven mindre
fullständig och tillfredsställande. På Dovrefjeld samlade jag 1837
några exemplar i blommande tillstånd af en form med 2—4
o-vanligt stora oftast helbräddade stundom glesl tandade
halfl-omfaltande stjelkblad, som varierade äggrunda och aflånga;
genom dessa erhöll denna form ett från öfrige afvikande utseende;
blommorna voro Idl storleken ungefär midt imellan I), hirla
och Dr. rupestris. Denna liknar ej obelydligt Dr.
subample-xicaulis, från hvilken den dock, utom den längre laxare
stjelken, skiljer sig derigenom att stjelken upliil är vanligen betäckt
med temligen långa mjuka hår, hvarmed äfven blomskaften
särdeles på yttre sidan, ehuru mera spridt, äro beklädda. Som jag
ej (likaså litel som Ledebour) fann några fruktbärande
exemplar, kan ingenting beslämdl afgöras, äfvensom detta var
orsaken hvarföre jag i min upsats öfver de Skandinaviska
Draber-na i Vet. Ak. Ilandl. och i Linnæa icke omnämnde denna form.
Det torde ej vara ur vägen att anmärka, att man i fråga om
Draberna icke alltför myckel bor fästa afseende på
stjelkbla-den, deras slörre eller miudie antal och antingen de äro
helbräddade eller tandade. — Bland slägten, hvaraf många arler
äro afbildade, böra nämnas Astraga/us och Oxy/ropis, som i
så lalrika och herrliga former uplräda i trakterna kring Altai.
Några Salices äro aftecknade, äfvensom Carires, hvaribland en
C. melananlha synes slå nära C. al ra l a.
14. Aaturgefreue Abbildungen der vorziiglichsten
ess-buren, gif tigen und verdächt igen l’ilze, mit besonderer
Rück-nicht auf die verschiedenen Attersstt/Jen von der ersten Ent~
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
