Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5ö
ungdomm, då sinnet är öppet för naturen; i detla sisla
hänseende iörekoiuma sid. 31- 37 på en gång sanna och varma
reflexioier. — Författaren vidrörer till slut frågan om
"naturvetenskapernas nytta, deras vigt både för samhället och deu
enskilde, teras oundgänglighet för vårt fysiska beslåind";
äfvensom ban visar alt "naturens betraktande är för dcen andligen
friske elt djupt religiöst behof"; "ty likt det sk rif ma ordet är
naturens bok i sin rikedom outtömlig; hvar och en som söker
finner dtruli hvad som bäst passar för honom: barmel frid,
ynglingen slönhct och mångfald, mannen outtömliga äirnnen för sin
verksam le t, ålderdomen en högre vishet och elt iiiögre hopp.
På gocla grunder kan man derföre kalla naturens riike en
förgård till nådens: tyvärr! de fleste äro tillfredsställ Ide af det
förras siiliga njutning och yttre lagring, som är desss
förgängliga del, nen anade de blott, hvilken outsäglig visshet, "huru
mycket skönt i hvarje åder al’skapelsen och lifvet siig förråder",
skulle de allvarligare söka "källan, den evigt klara."
Uti N:o 2 mötas vi först af en inledning (sid. 3—21), hvari
Förf. lemnar några grunddrag af hufvudepokerna i Botanikens
historia. Den älsta, Helleniska forntidens naturforrskare eller
filosofer utmärkte sig genom "deras storartade diklani att ii
platta universum som c!t helt, ulan all, som i våra (dagar, först
söndersplittra det för atl sedan flicka del tillsammains, och deras
djerfva fasl misslyckade försök att i fria fantasier otmskapa
skapelsen eller all ur silt egei inre utveckla naturen.–-Derföre
blef bela den äldre naturforskningen en vetenskaplig; hedendom,
ett tjusande skimmer öfver tingens yla, som snart fförbleknade;
redan i Hellas’ sednare dagar blef det borlskyindl aif sensualism
och materialism, som alllid göra sig högst gällande,, när
allmänheten tillvällat- sig domsrält i vetenskapliga frågor". Welenskapen
måste derföre börja ånyo och betrakta naturen i sin
sjelfverksamhet; delta skedde af botanikens fader i 16:de seklet;; "utan något
system äro likväl deras arbeten något helgjutet, fastt i råa
former; ty de äro frukterna af ett belt lifs rastlösa forskning*.
Snart inträdde en mannaålder, då "den passiva naluirforskningen
syntes icke blott för mödosam, utan ock för enkel »och okonst-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
