Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57
lad; då mani helre samlade och beraknade sina mes genom
fädrens flit fförvärfvade materiela skatter, och sökte så mycket,
men med såi litet egei besvär, som möjligt, oka de sanma =
Kol/miska, Jioliaalernas ålder i liaahinernas, Jlorisots, Jlaji
dagar; då iroaii (rodde sig \exl den gamle läromästaren, naturen,
öfver hufvuedet, eller med anatomi och experimcntal fysiologi
sökte tvinga densamma till spasmodiskt afgifna svar ja
spels-fundigare fivågor. -Alen som ingen lefvande ande
genonrtromma-de de hopadle niaterialcrnas massa, stelnade dess enskilta delar
af vinterkylia; sjelfva arterna, det första och enklaste, jortföllo
som lo|vén om hösten; till och med de anatomiska ocl
fysiologiska uptackilerna förklarades för en synvilla under len som
vetenskapenss krisis så märkvärdiga Toitrneforl ska peruden,
under hvilken lik val den egentliga inre Jifskraflen frambrit i nya
knoppar othi frön (slaglbegreppets utbildning, sexual-leonens
fastställande), fför att herrligarc ulsla i den nja vetenskapnis vår,
hvars föikuirinaie Linné var". Genom honom icke bl«ll
återställdes del specicla till sitt värde, eller rallare, jeimvigten
mellan deltai och det generela ålersläldes, utan det aldra ’igtignsle
var, att l.imné återvände till fädernas passiva foiskniofsart. —
"Enligt lingeens eviga luelslopp har vetenskapen efter Linné
både mognat (Och åldrats, så att den knapt mer formål ujbara alla
sina lemmar**; herbarii-studiei ultrånga forskningen på filtet, den
anatomiskl-imekaniska fysiologien den löflesrikare biologien,
analysen synlessen, så all mången i lileralurens ymniga nederbörd
tror sig ledlan känna vinterkylan och med författaren torde
längtansful|l emiolse en n_v Liuneansk vår, en kommando
vetenskapens forjvngi ing, som i lefnadsfriskare former inföilifvar
föregående åldr ars rika, last nägol brokiga erfarenhet. Till della mål
leder likväl H|varken hopandet af ny a detaljer eller utgallrande afdem
som redan medlyliga alla vetenskapens grenar, an mindre
förkastelsedom öfver de delar och riklningaii, som itke äro våra,
ulan deu, sioni vill förbereda en sådan, måste först med
Archimedes söka och med Linné finna en fast, men enkel stödjepunkt
ulom eller irältare öfver den nuvarande vetenskapen’. Förf.
anser att denma grundlägges genom ’upfattningen af det typiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
