- Project Runeberg -  Botaniska notiser / Litteraturblad för 1842 /
59

(1839-1846)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

59

Såsom ett bihang lemnar Förf. (sid. 43—48) åtskilliga upgifter
öfver den höga ålder, som Iräd kunna upnå, och ivirigcnom
de äfven ii historiskt hänseende kunna blifva af vigt;såedes kan
man t. ex. , genom all räkna årsringarne hos ell iräd iom
up-vext på ecn ruin eller dylikt bestämma minimum för dmias ålder.

l)en ; afhandling, hvars titel här ofvan uuder N’:o 3 är
up-tagen, syssslosäller sig med etl helt annat ämne, men etcrgifver
icke de fööregående i intresse, och del så mycket me-a som
detta ämne iicke förut särskildt afhandlats eller genomfirb, ehuru
vigtigt defct är, särdeles i närvarande period, dä en bibylonisk
namnförbbislring och namn förändring hotar uplösa heh lolaniken,
så framt i icke kraftig och snar hjelp mellankommer, o«h del är
beredandeet af en sådan, som utgör syltet för denna alliandling.
— Denna i sönderfaller i 3 kapitel, af hvilka del första, som har
till öfversfekrifl vexlnamnens elymofogi (sid. 5—19) i
lufvudsa-ken öfvercensstämmer med den upsats, som under denni tilel är
införd i IBolan. Notiser 1841’ N:o O, med några liliäfg. —
Andra kapitltlet innehåller: »ntkaxt HU ve.iin a liniens hiUiriaii (sid.
20—35). Förf. visar här att dc älste grekiske föifa tare,
äfvensom dde vid vetenskapens påny ttfödelse, icke sjelfvt bildade
vextuamni utan luimlade dein ur folkets mun, så all man vid
förklaringgen af dem likså litet har fullständigt hjelpmedel i
blotta språkkunskapen, som då fråga är om derivat ioneu till en hel
mängd naamu på vester, som lefver i vår allmoges raun; i
allmänhet kxan man ej derivera dem ur ännu befindtliga slamord.
Namnen i voro ursprungligen kollektiva för flera snarliki föremål,
men alllssom dessa närmare särskiljdes förändrades dc förra och
förlorade slutligen alldeles sin ursprungliga betydelse; celia
skedde på tvåå säll, antingen så all del kollekliva namnetöfverfördes
blott till elt visst bestämdt slag. eller ock öfvergick lill elt
nonien appeelativum för alla derunder innefattade slag, hvilket
väl oftast t var fallet; man urskiljde då dessa slag med
adjekti-ver, molssvarande våra speciesnamn, men slulligen bortföll det
kollektiv-fa ursprungliga Och endast det sednare tillagda epitetet
blef quarr (man skref ännu i lT:de seklet herba musei a!eUina,
h. paris,, k. Irienla/is, o. s. v,). Della epitet var vanligast

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:33:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/botnotiser/1842l/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free