Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fiO
ell adjeltiv, hvilket stundom lill slut nnlog en subsl-anntiv form ,
sedan suislantivet sjelf bortfallit. Detta sista bestämde •
vextnam-nens getus; så I. ex. äro alla gräsnamn af latinskt urspprung
neutrer, ermlan grnmen eller frumenlnm utgjorde del I bortfallna
substantivet; de grekiska àler feminina, emedan der bort-
fallit; ’nanneu för större gräsartade vester äter äro nmaskulina,
emedan Kcüa[iog der förstås under. — Mera sammansaatla namn
äro af s(dnare ursprung. För utländska vexler bibehöllos de
namn, hvarunder de erhållits, eller ock tillades etl adjljektiv
utmärkande landet eller stället, hvarifrån de kommit;; deremot
var brulet att efter personer upkalla vexler i äldre lideer okändt;
det börjides furst i medeltiden, då helgon upnämndes, äfvensom
gamla leitamenlcls personer. — Nyare botanikens fäileer och
re-stauralöi-r sökle alt jemte återfinnandet af de gamles vexler
å-terslälla de föilorade klassiska namnen, men i brist deerpå
hämtade äfvin de ur folkets mun benämningar, som öfverrsalles på
latin eller grekiska. Under denna lid upkom en mänggd
barbariska nann såsom alla som slutas på — aili et), — nstttrum, —
efla, — ago dc. — Tredje kapitlet (sid. .’15 — til) frramställer
nLinnea/ska reformen af nomenhlal urani. Förf. àddaga lägger
Linnés sora förtjenster i delta afseende förnämligast i genom
införandet if de logiska artdelinitionerna och fixa artnamnnen. För
dessa upjtälde ban likväl icke några lagar; några sådaana söker
Förf. här framställa, för hvilket ändamål ban bolraklarr
artnamnen 1: till deras form; 2: till deras betydelse; 3: föiiiändring;
4: prioritet; 5: auktoritet och principen för deras uti t redning;
6: synonMnik. All här särskildt redogöra lor dessa lfijigar vore
att afskrifva en stor del al’ arbetet, till hvilket Ref. päå del
enträgnaste får hänvisa alla, hvilka ordning, reda och recdlighet i
botaniska studiet ligga om hjertat.
Af K:o 1 har Ri f. ej tillgång till meta i.n 2 arkk, hvilka
med åtskilliga tillägg och utförligare utvecklingar innehhåila
hufvudsakligen hvad Prof. Fries öfver detta ämne anfört i tvenne,
upsatser införde i Rot. Notiser (1839 N:o I och 1840 N:o 5).
Ref. anser sig böra upskjuta redogörandet för denna afhandling,
tills den komplett kommit honom tillhanda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
