Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ar alt sjelf ej lättsinnigt underkanna andras. Ingen, som cj
högre älskar sig sjelf au sanningen, kan misslycka, att andra
åsigter söka göra sig gällande; stridiga åsigter kunna gerna bestå
med varm vänskap och personlig aktning; deremot blir det
alltid en källa för vetenskaplig förbittring om man blott söker
framställa andras åsigter och åtgärder i falsk dager. Måtte
man hellre uphöra citera andra, då man i alla fall tyst
tillegnar sig allt som ej kan klandras, än blotl framställa en
författares åsigter pä ett förvillande sätt.
För en klar insigt i Svenska Flora» är en trogen
framställning af arternas successiva utredande vårt största behof.
Det gängse sättet är mera förvillande ün uplysande, såsom
fästande sig mera vid det formela och vid sak blott upgifvande andras
afvikande framställning, utan afseende på orn Förf. nu verkligen
så upfattar den. Så f. e.följer man endast mina upgifter om de
icke kände Jasione perenn i a Lam., Equinetum pra! ense
Rci-chenb. och Schl., m. fl.; icke är det jag som framställt dessa
som arter, ulan har jag blott refererat dem och ytterligare
hänfört dem som varieteter. I Herb. norm. är, som ofta anmärkts,
ej frågan all lemna mina bestämningar, ulan all fixera
synony-niien; iclse är Salix lenuifolia, Drosera obuvctla der ens af
mig IVamstäldc som arter, tvärtom återfördes denna först af mig
till Dr. longifolia. En del underordnade författare, som ej
känna källorne, missledas alltid deraf i sina upgifter. Också
bör ma« ej framställa andras upgifter såsom mindre pålitliga,
genom lär, skull, Jörmodas, o. s. v., ty de torde vara båttre
dokumenterade än man anar. *
Iluru den reni fylografiska eller tillika biologiska
artbestämningen måste leda till olika resultater har jag förr antydt,
men torde här ytterligare böta uplysa med ett par exempel.
Den förra förhåller sig lit| den sednare, som ett artificiell tiU
ett naturligt system; i den förra är karakteren hufvudsak, i
den sednare nalursanning, som icke bestämmes af karakteren
ulan af vexlens historia och biologiska förhållanden, och
ka-raktererne, ehuru vigtige, betraktas ej, såsom i den förra, som
ändamål, ulan endasl som medel för arternas skiljande. Man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
