Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
kan väl aldrig säga,atl en vext för bristande karaklerer [-e]förtjenar-] {+e]för-
tjenar+} anses för arl, ty de räkna inga meriter, men for att
vara en positiv art måste den i Låda dessa hänseenden vara
bepröfvad. Subjektiva arter äro de, sora väl visa sig bestämdt
skilde i naturen f. e. Potent Ma opaca, Rosa dumclorum,
cottina m. fi., "men sakna för närvarande absoluta karaklerer,
e-liuru dessa en dag sannolikt komina alt finnss. Men på ensamt
karaktererna ligger ingen vigt, ty "nuUum dat ur in rerum
natura signum ubique constansdet är ej på summan af de
enskilda exemplaren, utan på ideel utfällning af arlen som
diagnosen baserar sig; afvikelser derifrån utgöra icke öfvergångar.
Har man i naturen upfaltal samsiägtingarnes historia, kan man
visserligen äfven bestämma arler efter torkade exemplar; men
knappast i molsall fall. Öfver mera föränderliga slägten kan man
likväl sällan något afgöra, så vida nian icke i större botaniska
trädgårdar haft tillfälle under bela denis utveckling studera dem,
der sådane endast rikligl kunna komparativt upfallas, hvartill
jag egt tillfälle med de fleste omtviflade arter»!. ex.Tkülictra,
Epilobia, Arenariæ , Matricariæ m. ti. Iiland sådana
närbeslägtade arter leder den biologiska och rent fotografiska
upfall-ningen lill rakt motsatta resultater. Efter den förra blir
Scir-pus unightmis egen art, Scirpus gtaucus åter endast varietet;
emedan den förra f. e. på Bolmens strand vexer i 1000:de tal
på alldeles samma lokal med 8c. pahistris utan alla medel
farmer men med olika utbildningsbana; då S. gtaucus åter aldrig
finnes på samma station med S-lacuslris, och eller lokalitelen har
flera medelformer. Så blir efter den förra Jttncus atrallis
säkei’ arl, men den s. k. J. uigritel/us (non Don) en högst
obetydlig form, ehuru fytograliska karaktererna för de sednare synaj
utmärktare. — Alt den biologiska naturbctraklelseu i morfologi
och samlliga vetenskapens delar gör sig allt mer och mer
gällande, är för oss ett glädjande lidens tecken, ty endast
derigenom blir naturalhistorien vetenskap och kan med sig försona
den högre bildningens vårdare, som i den reni formela
behandlingen blott sett ell empiriskt namn-rcgifclcr och icke begrepp
och tanke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>