Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
spridda strån liksom säd på en åker, vexande ingen frändskap eller ’
likhet synes ega med de 2 föregående, då den vexer spridld med
krypande rotskott oeh ofta har sloloner, så är den i sjelfva
verket C. cæspilosa närmast och en medelform imellan denma och
C. vulgaris hvilken den ofta så liknar, alt man måste laga de
kölade bladen lill hjelp för atl åtskilja dem, helst de ofta af
samma utseende förekomma tillhopa; ty ehuru de slitne
bladslidor-ne vanligen visa en och annan fri Gbrill, försvinner den
stundom alldeles på torrare lokal. Imellertid hafva dessa blott
yl-tre likhet, ingen inre frändskap. I sednare afseendet står C.
tur/osa onekligen C. cæspilosa närmast; men från båda de
föregående skiljes den lätt, ulan afseende på vexlsättel, hvarom
nedanföre, genom alla sina alltid smala rännformiga styfva
uprätla (nästan trekanliga) aldrig gulnande blad, hvilkas karit
åtminstone på hladskotlens hos de båda föregående är bred;
genom sill smala dock alllid styft uprätla, sega (ej sköra) slrå,
som nedtill omgifves af ell hell knippe utbildade quars i! I
ande blad! nedom hvilket strået (nemligen nedsänkt i dvn och
våta mossan) blir trindt och bart ulan bladlösa slidor; genom
bladiga skärm vanligen af stråets höjd; alllid styft uprätla
gracila ax (då föregående arters ax gracilescera bli de alllid laxa),
spridda, tilltryckta, qvarsiltande (ej affallande) frukter, som på inre
sidan äro plallade, på yttre omärkligt nerviga, släta, ehuru torkade
stundom med sporr till åsar. Utseendet är ulomdess så afvikande från
båda föregående, att man vanligen sist jemför den med dem.
Axfjällen likna C. ctrspilosæ, och till dess nämnde kärrvarietet
närmar den sig så i axens utseende och frukternas form, att först
fråga upstod om dessas förening. — Hvad slutligen dess
skenbart afvikande vextsäll i spridda knippen beträffar, så synes det
rättast vara alt tolka som en i den lösa men af otaliga sega
slarröller genomdragna mossjorden uplöst tufva; ty då den vexer
på fastare gräsgrund blir den tydligen lufvig, med trekantig bas
på de enskildla knippena, hvarigenom slägtskapen med de
föregående är uppenbar. Och i den mån den blir lufvig, blir
fibril-losileten hos vaginerna mera märkbar då den hos den glesare
vexande är otydlig och på enstaka slånd blir omärklig. Fibril-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
