Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
117
gåendes och icke, som dess, snart bortvissnande. Detta är artens
säkraste karakter, hvarigenom den alltid skiljer sig från
de närbeslägtade, och aldrig kan jemföras med C. vulgaris, som
utom dess har inrullade (involuta) blad, då C. cæspi/osa har
alla bladen bildade efter rotskottsbladens typ på föregående art,
endast bredare och slakare. Blomskärmen äro ganska korta,
oftast ulan all bladspets, korlare än strået, ehuru axen sitta lätt
närmade till hvarandra i loppen, vanligen korta, trubbiga,
oskaftade; men på Sphagiium-tufvor i öppna käir har jag funnit en
form, som har långa, cylindriska, skaftade och hängande ax;
föröfrigt i allo lika den vanliga. Hanaxen högst sällan mer än
ett, äfven hos de frodigaste varieteterna. Likväl Gnnas deraf
flera märkliga förändringar, såsom en vexande på myckel torra
ställen, med tjockt alllid uprätl styft strå och kortare uprätta,
styfva blad m. fl. Men den märkvärdigaste är onekligen en
kärrform, vexande bland videbuskar på sänk skuggig lokal i
sådan mängd och så konstant, all den möjligen i en framtid
kommer att uplagas som en medelarl imellan denna och
föregående. Alla skollen äro vid basen af bladlösa fjäll lika
trekantiga som hos föregående art; strån och blad föröfrigt,
äfven till färg, lika C. cæspitosa, blott mycket längre, ända till
3—4 fol långa, men så veka all strån vanligen böja sig ned
bågformigt till marken. Axen åter både till fröhus och
häuge-fjäll närmasl lika C. strida, båda betydligt längre och
spetsade samt mer plattade än på den vanliga, och n. lika lätl som C.
stric-tæ affallande; dock äro de nervlösa, icke legellagda, saml
tillika något konvexa på båda sidor. Också .kunna på samma
tufva finnas ax med fröhus i det närmaste liknande C.
cæspitosa vera: Den framställer en fullkomlig medelform mellan
dessa arter, hvilkas skillnad man föröfrigt icke lärer betvifla; men
skarpa gränsor updragas icke imellan C. strida och C.
cæspitosa, om ej denna form särskildt anmärkes som »pacificus. Den har,
som de flesta öfliga, ofta ell ax.från rolen på mer än fotslångl
skafl, som således synes tillkomma alla arter.
12. C. lur/osa Fr. 1. c. Ehuru denna art, hvilken i
otrolig mängd beläcker hela norra sträckningen af Läby Iräsk i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
