Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
Det ligger stort historiskt intresse vid våra urgamla
kul-turvexter, som snart sagdt i sekler följde oförändrade slägte
från slägte. Först i sednare tider har häruti en större
rörlighet börjat; de gamla kullurvexterna odlas icke mer, men en
del hafva så naluraliscrat sig att de icke mera utdö. Man
märker tydligen, att i olika provinser eller kanske snarare bland
de olika folkstammar, som befolkat Skandinavien, olika
kullur-vexler gjort sig gällande (se Stirpes Agr. Fems.). Delta och
mycket mera både historiskt och vexlgeografiskt intressant har
helt och hållet blifvit förbisedt, sedan man ville försöka det
omöjliga eller att urskilja landets ursprungliga vegetation sedan
anno mundi I. Ursprungligen sedan den liden är visserligen
ingen af våra vexler; för 100 år sedan fanns ej Bunias och nu
är den lusendefallt mera inhemsk än många ell och annat
sekel äldre f. e. Sa/via pratensis. Icke halfparten af
Upsalaflo-rans vilda vexter funnos här sannolikt för 1000 år sedan —
och huru såg dess vegetation väl ut för 10,000 år? *) Vi
hafva endasl all tillse hvad som är verkligen naturaliserad! (eljest
blifva ej ens Svenskarne sjelfve inhemske i Sverge), utesluta
hvad som under tidernas lopp bortdör, frånskilja allt hvad som
är tillfälligt och icke verkligt och för beständigt är bosalt i
landet.
Efter denna digression återvända vi till några nyare
upgif-ter öfver Iris germanica. Som både Dr. Har l man och Herr
Lilja beskrifva Iris germanica bJåblommig bör den närmare
undersökas; isynnerhet hoppas vi alt den sednare lemnar oss
uärmare upgifl hvilken af de i nyare lider från I. germanica
skiljda arlerne på det angifna vexlslället, Borlunda, förekommer.
Som verkligen vild angifves en Iris germanicai vid Skörje-å i
Blekinge af A sp eg ren. Hvad månde det vara? af del
tillsatta frågetecknet synes som Herr Aspegren ej funnit den
blommande. Så fann Herr Nyman en Iris med svärdformiga blad,
*) Man erinre sig att man nu antager Danmark för det land der
Boken vinner sin högsta utbildning och likväl veta vi att under
nuvarande verldsålder under flera olika perioder helt olikt skogsträd
der herskat sedan den nu utgångna tallen betäckte landet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
