Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
lefvande naturen söker utransaka dess hemligheter. Det
händer da icke sällan alt individer förekomma, i åtskilligt
temligen afvikande från den typ, soni uttrycker sig i
karakterens och den ytlre formens saminansiämmighet, så att det
blir tvifvelaktigt huruvida dessa böra sammanföras, men hos
hvilka typens egentliga karakterer dock äro, åtminstone i det
allmännaste, närvarande. Sådane kunna, enl. vår åsigt,
endast framställas såsom underarter (subspecies. Jfr. också
Prof. Fries’ innehållsrika uppsats: Bidrag till bestämmande
af de olika begrepp, som innefattas under
varietets-benäm-ningen, i Hot. Not. (840 p. 53 dL). Kland de lappskc
arterna förekomma följande 6: S. penlandra # triandra, S.
Lap-ponum * leucophylla, .SV’ capræa *grandifolia, S. laurinu *
stiles aca, S. versifoHa * myrt oides och S. myrsinites *
procumbens. Dessa skilja sig samt och synnerligen nästan blott
-genom bladens form och beklädnad, samt stundom något
genom hängenas gleshet; men dessa äro karakterer, som,
enligt vår åsigt, äro både svåra alt uttrycka och föga
beständiga eller vigliga. Och sä långe inan icke erfarit om det,
hvarigenom någon slags egendomlighet hos dem företer sig,
är af mer värde och beständighet, än man i början tror och
vet, så länge böia de ej uppställas såsom egna arter, men
dock, äfven af aktning för dem, af hvilka de blifvit så
framställdas utmärkas framför de öfriga blotta varieteterna.
Det är om dessa varieteter vi egentligen ernade yitra
några ord. Men först måste »i hafva afgjordt om det är af
någon vigt för vetenskapen att noggrannt känna en arts
varieteter eller ej. Vi tro att det är af den allrahögsla vigt.
Det är ju en omöjlighet alt i grunden känna en persons
egenskaper och väsende, utan att följa honom genom dess
olika Utvecklingsstadier, se den i lifvets olika förhållanden;
ocli växten är ju ock lefvande, till utveckling sträfvande!
Fordrar man att den skall äga insigt i arternas väsende, som
vill rätt ordna dem i slägten, och dessa till system, sä är det
för hvar och en en oafvislig nödvändighet, att följa deras
historia, deras formutveckling så noggrannt som det är oss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
