Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7
ile typiskt bestämmas; ty genom afvikelser kunna f. e.\. på
magra former stjelkomfattunde, äfvensom skaftade blad
blifva oskaftade o. s. v. De stjelkomfattande visa sig
åter vara 1) vid basen utvidgade, 2) sljelken omfattande
eller vid densamma belt och bället fastväxte (subperfoli—
ata former), eller oek 3) omfattande stjelken med fria
flikar. Hvarje art bar sin bladtyp, men denna kan variera
till bredd, längd ocb kantens beskaffenhet. Så anträffar
man II. umbcUalum än med nästan trådlika bela blad, än
med bredt ovala kamlikt delade. Sågtändernas närvaro är
icke alltid constanl; men det är af vigt, antingen de äro
utvecklade företrädesvis vid bladels midt (sås. bos
gruppen kring II. umbellatutn ocb tridentatum], eller vid dess
bas (sås. bos griippen kring II. Sabaudutn oeb bos
I’ul-monareæ). Större vigt bggjer ock derpå, huruvida bladen
iiro till- eller aftagande ii storlek uppåt, samt huruvida
den nedre bladsidans ncrvter äro trefaldiga, obestämdt
förenade genom sidonerver, clller tätt sammanflytande till
nät-ådrighet.
Bladskaften äro än ’vingade, än smalt rännformiga,
sällan deremot tandade, men alltid mera håriga än
blad-skifvan.
Beklädnaden visar sig vara af tveggehanda art, hårig
eller stjernludet flockig. Hårigbeten utgöres af antingen
enkla, glandelbärande eller, i varmare trakter, tydligen
fjäderlika bår, hvilken sistnämnda form är så beständig, att
den är egendomlig för en hcl grupp. Glandelhårigheten
kan stundom förändras, såsom hos de typiskt glandelhå—
riga Püosellw, der man ofta finner arter med ett mycket
tätt ludd, bildadt af alldeles enkla hår. Likaså med
glan-dulöst klibbiga blad, hvilken beklädnad dock för vissa
arter är mera egendomlig än någon annan. Närvaron af
någon slags beklädnad är af mindre vigt än
beskaffenheten af den, som finnes; mest eonstant al alla är [-stjern-]udenheten,-] {+stjern-
]udenheten,+} hvilken vanlingen tilldelar växtdelen ett grått
utseende.
Den blågröna (glauca) ocb den rent gröna färgen är
väl äfvenledes underkastad förändring, men ett öfvadt öga
finner dock lätt, äfven der en förändrig från det normala
äger rum, alt bestämningar med afseende härpå kunna
erhålla». Hos de arter, som äro typiskt glaucesccnla, såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
