Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
il
Aurellæ, äga a]Itiil bladdelarne en ljusare, mera grääslikt
grön färg, hos de öfrige deremot linner man dem imera
mörka, stundom gråaktigt gröna. Hos Pulmonarcæ,. der
daggblåaktiga former bilda öfve-gångarne, (inner man
alltid att de glauca arterna hafva gult och glatt stift, men
hos de öfrige är det mörkt sträfludet och efter
torkmin-gen sotsvart.
Blomställningen (Anthela), den allmänna nemlijgen,
ej hvarje särskildt blomster, varierar ofta hos en och
samma art än högst sammansatt, än nära enblomstrig,, och
ehuru man hos detla slägte vanligen har urskiljt och
stundom kan urskilja cn blomflock, knippe, blomcrrvast,
vippa, samt hos de amerikanska arterna bioinspira och
klase, sä äro dock dessa bestämningar, säsom hvarje
erfaren botanist tillräckligen känner, i allmänhet af i föga
gagn vid artdiagnostiken. Men skillnaden mellan en
grenig stjelk och en sammansatt anthela mäste noga
iakuta-gas; de verkliga grenarne uppbära nemligen jemte
blcom-slren äfven blad, i antbelan finner man på sin höjd blcom—
skärmar.
Blomstrens storlek är likaledes föränderlig; de
flesta arter äro än storblommiga, än småblommiga; vi
finna dock aldrig Aurellæ äga så smä blomster som ±Ste—
nothecæ. Det är en hos liera slägten gjord iakttagcelse,
att ju mera stjelken är utdragen och mängblommig dtesto
mindre blifva blomstren, och tvärtom ; i fjälltrakter ärto de
alltid större och färre än annars; och af samma orssak ,
nemligen sjelfva blommornas ökade eller minskade amlal,
förändras äfven blomholkens form frän cylindrisk till vid
basen vidgad. Blomfästet är hos somliga arter bek|lädt
med små franslika bildningar, hvilka stundom äro utvcick—
lade nära nog till här, och af detta (örhullande kan iman
utfinna temligen säkra artskillnader.
Den vigtigaste, ehuru hittills nästan alldeles
obegagnade karakter, sä för seriers och afdelningars begränsamde,
soin för arternas bestämning, är blomholkens bildning. IHär
äro alla de särskildta fjällen ställda i spiral och leg^el—
lagda, men i afseende pä denna fjällens ställning
urskiljas 2:ne hufvudformer: 1) der fjulien bilda cn sammian—
hängande, mångradig spiral, antingen sä, alt a) de ytltre
äro mindre eller kortare, säsom hos //. glaucum, utnbellla-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
