Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
diig framställning. De (la kommer ej af brist på nitiska
oieh lyckliga forskare; den liar tverom varit föremal för
1:11 icke ringa uppmärksamhet af såväl infödde som
fremmande botanister, hvilka i spridda afhandlingar
offentliggjort sina bidrag lill dess rätta kännedom; men hittills
har den ej uppträdt sjelfständig bland vetenskapens hell
och ordnadt bearbetade Horor, utan blott såsom ett bihang
än lill Danmarks äri till Sveriges.
Den förste, hvilken nian känner hafva anställt
botaniska undersökningar i detla herrliga land, är O.
Sp er I ing (1622), öfver hvars kring Trondhjem observerade
växter Fiurén utgifvit en förteckning. Linné gjorde,
under sin märkvärdiga lappska resa 1732, äfven ett besök i
Nordlanden; men det var hufvudsakligen Oed er, professor
i Köpenhamn, som åren 175H—59 genomreste Norge
i flerfaldiga rigtningar ocli i den då började Flora Daoica
meddelade sina upptäckter. Biskopen i Trondhjem,
Gun-ner, en för lärdom och naturforskning nitälskande man,
gjorde talrika färder genom sill stift och författade det
namnkunniga arbetet Flora Norvegica. som upptager 1.118
växter, ulan systematisk ordning, i 2:ne band (1766,
1772). — Väl erhöll kännedomen om landels vegetation
sedermera några bidrag genom O. F. M ül lers fortsatta
utgifvande af Flora Daniea och Tonnings foga märkeliga
smäarbelen, äfvensom genom M. Vallis resor 1770—
1790, hvaraf föga blifvit bekanlgjordl, saml slutligen
genom Webers d. ä., Willes ocli Hammers (1’milromus
Florø Norvegiæ 1794) tillgöranden; först med
Wohlenbergs Hora lapponica och Sommerfells Supplemenla
dertill spreds ett klarare ljus öfver de nordligare trakternas
växlalster, och i Hornemanns Dansk Oeeononiisk Planté—
laere, 2:a orb 3:dje upplagan (1806, 1821) erhöll Norge
en temligen fullständig bearbetning af sin sköna Flora.
De rekryter, som sedan dess vunnits, hafva tillkommit
genom flera oförtrutna resande, hvilka i mer eller mindre
vidlyftiga arbeten publicerat sina vigtigare fvnd. C. Smith
undersökte åren 1807 och 1810 Tellemarken,
Numme-dals- och Hallingdalsfjellen; Smith, Deinboll, Sehouvv
o<eh Flor företogo 1812 en fjell resa i del sydligare
No-rige, ocli Smith ytterligare en 3:djc 1813, hvilka alla
blefvo af mycken vinning för vetenskapen. Wahlberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
