Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
besökte 1822 jemte andra trakter äfven Dow re och
framställde en öfversigt af Dovre-ljelds Hora. lhland Norges
Ulligaste örtkännare är Diemholl, som efter 3:ne resor,
anstalhle i det inre landet, bosatte sig i Vadsoe 1816)
och gjorde derstädes lika vackra fvnd, som täta utflygter.
I de sedasle tiderna har af inhemska Botanister S o m m e
r-felt varit, den, som genom sin resa i Bergens stift 18SJ7
och sina fynd i Salldalen gjort Norge mera kändt i
vetenskapligt hänseende, och af ulländningar hafva Kurr
ocli Hnbener, frän Wurtemberg afresande till Dovvre 1828,
och Lessing, som 18.30 bereste Nordlanden, Loffodens
öar och återvände genom Luleä Lappmark, samt
slutligen Schimper, hvilken i bryologiskt hänseende granskade
Dovvre, ytterligare lemnat bidrag till insigt i detta lands
vegetation. Äfven Svenskar hafva dit begifvit sig, och
genom upptäckter riktat Skandinaviens flora: Ahnfelt och
L i n d b 1 o m 1826 till Norges sydvestra del, M\rm 1854
till den nordligare delen af Bergens stift, Areschoug
1837 hingst vestkusten, och Lindblom 1837 till Dow re,
saml föt 3:die gängen 1859 *).
Men främst, ifngast och lyckligast af alla har Blylt,
professor i Christiania 1857 efter den 1817 döde Smith,
genomforskat Norges spridda trakter, naslan årligen från
182’2 berest sitt fädernesland frän den ena gränsen till
den andra, och från alla dessa resor hemforl ej blott
oerhörda samlingar, utan cn ovanlig massa af for
vetenskapen och fäderneslandet nya växtalster, hvaraf vi
anföra: Cuscuta halophyta, liosa alpina, Colcanthus subtilis,
lityl tia suaveolent, Triticum violaceum, Carex pcdi[ormis,
binervis, lævirostris, vi t i/is, punct ata, Calamagrostis (tpi—
ge jos) glauca, Coniosclmum lalaricum, Sedum hybridum,
Cochtearia anglica, lirigeron rigidus, 1’latanthera ohtusata
jemte inånga flera Dessa alla har prof Blylt
offentliggjort antingen i Magazin for Nalurvidenskaberne, (der
linnes f. x. en Dow res llora), i denna tidskrift, eller
såsom egna arbeten (såsom: iinumeratio planlarum vascu-
") Den, som önskar närmare kännedom om \orgcs lwtauiska
historia, hänvise vi till Prof. Wikströms värdefulla årsberättelser,
särdeles den för ar 1820. der läsaren finner en noggiann och
fullständig framställning af detta ämne, till hvars complctterandc
de följande årsberättelserna |cinna rika bidrag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
