Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
91
ullscellerna äro efter sin hela längd af samma bredd, då
deremot Nässlans bastceller visa omvexlande utvidgningar
och sammansnörpningar. Behandlad med jod och
svafvelsyra föihåller sig bomullen likasom linträden; den visar
spiraler eller ringar, under det nässeltråden i det ytlersta
lagret utvecklar ett bredt vridet spiralband, men i de
innersta lagren mycket fina, tätt på hvarandra följande
spiraler.
Bastcellerna af Nyze/ändska linet (Phormium lenax)
likna, sedda under vallen, linets celler, men igenkännas
dock genast på sin styfhet. Dess cellmembran är
ved-artad, hvarföre den icke blir blå af jod och svafvelsyra.
Genom kokning med kauslik kalilut aflägsnar man
ved-ämnet, och det förut styfva baströret blir böjligt. Med
jod och svafvelsyra behandlad förhåller den sig nu
alldeles som bomull, ulan användning af kalilut; dock
verkar svafvelsyran något häftigare och tråden blir snart
förstörd. Närvaron af vedämne uti nyzeländska linet
förorsakar sannolikt dess stora styrka och dess värde för
beredning af skeppståg.
Vill man undersöka af hvilket slag bastceller en
väfnad består, så upprispar man ett litet prof af
densamma och uttager trådar såväl af ränningen som
inslaget. Sedan trådarne blifvit sönderdelade utbredas de på en
glasskifva, hvarpå finnes en droppe vatten, och betäckas
ined ett tunnt täckglas, samt föras under mikroskopet.
Tvåhundrade gångers förstoring är tillräcklig. Man
igenkänner på detta sätt, vid trådarnas noggranna betraktande,
hvilket slag af bastceller man har under ögonen, under
det färgprofvet, om tråden sjelf är af blandad natur, t. ex.
af lin och bomull, svårligen kan afgöra detsamma.
Förmodad värme-utveckling hos So Ida ne II a
alpina.
Uti Åkerbruks-sällskapets i Lyon Annaler anför D:r
Lortet, att Soldanella alpina, då den blommar under snön,
bildar rundt omkring sig en liten håla i drifvan. Detta
synes antyda, att denna växt, likasom Arum m. fi., under
blomningstiden utvecklar värme.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
