Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
finnas rötter ined flera cellulknippen eller rhizomer. Detta
medgifver icke Schimper.
Hufvudgrenarne äro röda eller bruna, fibrillerna hvita
eller hyalina: men i början äro rötterna alltid hyalina,
fyllda af en vattenaktig saft med små gryn, hvilka sedan
försvinna eller förena sig i större kulor, som blifva bruna
af Jod. Med tiden blifva väggarna tjockare genom
koncentriska aflagringar af trådämnet och tillika färgade.
På många rötter bddas små kulformiga utväxter med
en resinös utsvettning: stundom äro dessa något stora.
Detta är särdeles vigtigt för dein, som fästas på hårda
föremål eller flygsand. Polytrichum piliferum, nanum,
aloides, Tortula ruralis, Racomitrium canescens hoplimma
sandkornen i hög grad. I förening med Oscillatoria
chtonoplastes blifva de första orsaker till fästandet af
Dü-nerna och till deras fruktbarhet, t. ex. vid Hollands
och vestra Frankrikes kuster. De stora tallskogarna vid
Nordsjöns kuster och skogarna af Pinus marilima mellan
Bordeaux och Bayonne hafva små mossor att lacka för
sin uppkomst.
Mossornas rötter kunna stundom utan de nämnda
utväxterna lätt intränga i stenarnas finaste springor, till
följe af cellulmembranens plasticitet. Derföre äro alla
krypande mossors rötter mycket undulerade och ojemna
på ytan.
Vissa författare hafva bestridt rolen dess namn, men
Schimper anser, alt den med rätla bär det, då (len har
samma funktioner som roten hos andra växter. Såsom
förut är nämndt kunna rötter äfven finnas på stammen.
§ 5. Bladen. Angående deras uppkomst är
undersökningen ganska svår, då rudimenterna äro så ytterst små
och cellulernas grumliga och slemmiga innehåll är
hinderligt för alt se de nya väggar, som bildas i cellulerna.
Schimper anställde sina observationer på Sphagni
cymbi-folii bladknoppar, äfvensom på Polytrichum formosum,
Di-physcium foliosum, Fontinalis antipyretica.
Bladet växer laleralt vid stammens spels såsom en
enkel cellul, utgående vid sidan af en sekundärcellul.
Den delas i tvenne genom en sned vägg. Den öfre (pri—
märeellulen af första graden) delas på samma sätt genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
