Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
»yngeldugliga individer, ulbilüas. Liksom neutrerna hos
»djuren arbeta lör de sednare generationerna, sa fullgöras
»nästan alla det vegetativa lifvets functioner al’ bladen,
»och endast fortplantnings-funclioiiema äro lemnade ål
»Ståndarne och Pistillerna under deras relativt korta
till-»varo. Liksom ett gemensamt sträfvande för samma mål
»binder tillhopa de olika generationerna af Bin till ett
»större hell, liksom Polyperna sitta fästade pü en
gemen-»sam stam, sü sitLa växt-individerna på sin siam och
der-»igenom förenade för ett gemensamt mål.»
Göthes s. k. »uppstigande melamorphos» blir enligt
denna åsigt sålunda icke en melamorphos af organer hos
individet, ulan af hvarandra följande generationer,
börjande med ofullkomligare och slutande med fullkomligare
individer.
De ur knoppen utvecklade grenarne, dottcrståndeu
hos t. ex. smuhronplanlan àc. äro familjer och samhällen
som antingen förblifva lydande under moderstaten eller
såsom kolonier skiljas derifrån, liksom Binas drottning,
när svärmen blir för stor, i spetsen för en koloni söker
sig ell nytt rike.
En dylik samhälls- och kolonrsalions-drift är vanlig
i naturen, både hos djur och växler. Olika uppenbarelser
häraf äro Myrornas och Termiternas lif, Gräshoppornas
och Flyttfåglarnes tåg, Fiskarnes stimmar, Lemlarnes
utvandringar — och kanske de Asiatiska Hordernas
öfversvämningar öfver Europa äfven voro yttringar af denna
naturen genomgående drift. De s. k. sällskapliga växterna,
såsom barrträden, Ljungen, ni. 11. bilda riken af ännu
högre ordning, sammansatta af sä att säga, konfedererade
slater
Barrskogen, Trädel, Grenen, Bladet utgöra hvar för
sig ell belt, ha så all siiga hvar sin särskildla
individualitet, som gör, alt det ena bladet ej fullkomligt liknar
det andra, alt ett träd är större, elt annat mindre o. s. v.
Följaktligen ligger det mellan Författarens individ och
arlen, såsom sammanfattningen af alla individer af samma
slag, vissa enheter af olika värden, utan tvifvel lika
grundade i naturen, som det enkla individet. Sjelfva
individualitets-begreppet är sålunda icke mera bestämdt i na-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
