Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7
luren, än begreppen familj, koloni oeli art o. s. v.
»Enheterna, deri ena soui ilen andra, äro af naturen
»gifna; men det Leror på våra begrepps-bestämningar och
»pä var formäga att uppfatta och jemföra det lika
(en-»heler af samma slag uied hvarandra) otn vi anse och
»kalla bladet, eller grenen, eller ståndet för ett organ,
»eller ett individ, eller cn art.»
Härmed är Författaren inne på den frågan, om
enheterna Art, Slägte, Ordning, Klass äro i naturen grundade
eller blott existera i våia systemer. Många mena att
endast individen frambragts af naturen och att arlen
liksom alla högre enheter blott äro menskliga abstraktioner.
Lindley iller säger uttryckligen alt naturen skapat endast
arter, men vi sjelfva slägten &c. för var egen
beqvämlighet — en åsigt som synes vara allmännast bland
botanisterna. Fries anser arter och slägten såsom naturens
verk och högre grupperingar såsom konstens; de förra
äro systemets konkreta innehall, de sednare dess form.
»Slägtet ar det mest ursprungliga begreppet, arierna dess
»mångfaldiga uppträdande i verkligheten,» säger Fries.
Dessa åsigter och bestämningar hvila i sjelfva verket
pu en oklar tanke Blad och grenar, träd och skogar
o. s. v. äro naturens konkreta former, men det beror på
vår begrepps-bestämning och tillämpningen häraf för hvarje
särskildt fall, om en af dessa former anses för ett blad
eller en gren, for ett indmd eller en sammansättning of
individer. Begrepps-bestämningen är vår, men grundar
sig pu förhållanden, som naturen fastställt. Vissa
individer likna hvarandra hufvudsakligen och frambringa sina
likar — samma form återkommer beständigt, en
nödvändig följd af egna lagar, som galla uteslutande för den
formen. Emedan dessa lagar äro naturens verk, så är
äfven denna förrn en naturens skapelse och icke vår.
Men om denna i naturen grundade form kallas varietet, art
eller slägte beror på vår begrepps-bestämning, vår definition
oin hvardera enheten. Då vi nu anse artbegreppet
karakteriseras af förmågan all genom ägg (frö) frambiinga sina likar,
med föräldrarnes formkrets, och cn härtill motsvarande
verklighet förefinnes i naturen, så torde vi med rutla kunna
påslå, att arter existera i naturen lika väl som individer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
