Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
anseende till dess blommors blekgula färg vill benämna U.
ochroleuca *).
Denna serdeles vackra växt anträffades förleden sommar
under de Bryologiska excursioner, jag hade tillfälle att anställa
i trakten omkring Hemstanäs herrgård i Skog socken af Södra
Helsingland, då äfven uppmärksamhet egnades åt traktens
phanerogam-vegetation. Den växte der i sällskap med
U.intermedia, men befanns vid första anblicken i så hög grad
afvika från denna, att jag skulle anse det vara origtigt att
uppställa den blott såsom varietet deraf. Då jag nu här
nedan går att lemna beskrifning på denna såsom en egen art,
har jag ansett det ej vara ur vägen, att äfven lemna en något
utförligare sådan öfver de öfriga Svenska arterna af detta
intressanta slägte, helst de i Flororna_, serdeles den Svenska,
blifvit dels ofullständigt dels mer och mindre origtigt
framställda. Dock, innan detta sker. vill jag här bifoga ett par
anmärkningar rörande dels de blåsor, som i mängd finnas hos
våra Ulricularier, dels de kulformiga knoppar, som man ofta
påträffar i spetsen af grenarne hos dessa växter.
På de förra, nemligen blåsorna, beror som man vet
dessa växters förmåga att på djupare vatten vid blomnings-
*) I Regensb. FI. 1847 uppställer Koch en med U. intermedia nära
beslägtad art: U. Grafianaj som enligt Kochs egna, vid samma
tillfälle lemnade, diagnoser pn begge skiljer sig från intermedia endast
genom: »laciniis fol. linearibus æquilalis apice ipso obtusiusculis»
och »calcare a basi fere cylindrico adpresso»då den sednare åter
skalle karakteriseras af »laciniis fol. lineari-subulatis acutis » och
»cal-cape conico-cylindrico adpresso.» Hvar och en, som i naturen ger
akt på U. intermedia j skall snart finna, huru den varierar efter
lo-calens olika beskaffenhet. Då växten förekommer på mera uttorkade,
gräsbeväxta kärrängar blifva bladflikarna betydligt kortare och i följe
deraf mera jemnbreda och trubbade, hvilken form således är temligen
olika den, som växer på djupare ställen, tv hos denna blifva
bladfii-karne dubbelt så långa, som hos den andra, och erhålla en
afsmalnande spetsig form. Genom originalexemplar af U. Grafianaj af Tit.
Graf sjelf samlade vid Klngenfurt, har jag blifvit fullkomligt styrkt i
min öfvertygelse, att den blott Och bart utgör nämnda locallorm af
U. intermediaj hvilken formförändring man hos oss nästan’ lika ofta
påträffar som intermedia sjelf. Hvad den angifna olikheten i afseende
pä sporren hos dem båda beträffar, så är skillnaden så ytterst fin,
att den knappt bordt upplagas i diagnosen. Dessutom varierar ofta
sporren hos U. intermedia något till sin längd, då i följd deraf dess
form i öfrigt äfven blir något olika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
