Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
perioden höja stängeln öfver vattenytan, derigenom att
blå-sorna då fyllas med luft. Efter nämnde tids förlopp,
nedsjunker den åter, hvarefter fröen mogna under vattnet. Dessa
blåsors form och beskaffenhet synes, ehuru de variera till
storlek, vara densamma hos alla arterna, men i afseende på
deras läge på växten eger en väsendtlig olikhet rum. Hos
U. vulgaris och neglecta finnas de endast på bladen, fästade
mellan dessas flikar; hos U. intermedia deremot saknas de
alldeles på bladen och äro fästade på egna bladlösa grenar;
hos de ölriga: U. ocliro/cuca, minor och Bremii förekomma
de både på egna bladlösa grenar och mellan bladflikarne,
detta sistnämnda dock ymnigare hos de sednare begge, än
hos den förra, der de på bladen oftast äro mer sparsamma. —
Hvad de i grenarnas spets förekommande knopparne beträffar,
så utgöra de ordentliga gemmæ, innehållande späda
bladämnen, som nu liknande fjäll ligga tätt sammanpackade och först
följande året nå sin fulla utveckling. Dessa knoppar äro, så
vidt jag haft tillfälle att iakttaga saken, hos olika arter af
o-lika beskaffenhet. Hos U. vulgaris äro de klotrunda och af
en större ärts storlek, och de tätt hopvecklade bladflikarne,
som bilda dessa knoppar, synas vid för>toring ega en smalt
jemnhred form och i brä Iden ordentliga, nästan motsatta
tänder, försedda hvar och en med’3 — 6 långa borster och
antydande de under bladets följande utveckling uppkommande
borstbräddade finare flikarna. — Hos U. intermedia äro dessa
knoppar betydligt större (af mer än «/3 tum i längd) i
jemlö-" relse med växtens mindre storlek och äfven mera framstående
i anseende dertill, att bladen mot ändan af de grenar, i hvilkas
spets de befinna sig, ofta äro bortvissnade. De hafva hos
denna ort mera sällan den klotrunda formen, utan äro
vanligen aflångt ovala, och antyda för blotta ögat endast en last
massa af tätt packade, hårkantade fjäll, som gifva knoppen
ett hvitaktigt ludet Utseende. Först vid starkare microscopisk
förstoring finner man dessa fjäll verkligen vara ämnen till
blad, som merendels äro tredeldta i bredt ovala, med
tydlig nerv försedda flikar. Dessa flikar äro från midten tydligt
tandade och i tändernas spets besatta med borster, såsom hos
U. vulgaris, med den olikhet dock, att borsternas antal på
hvarje tand så ökas mot flikens spets, att den yttersta tanden
eger ända till 15—16 dylika. — IIos U. ochrolcuea är åter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
