Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
litt
dragen, det omvändt bredt äggrunda axet, de utdraget
triangulära axfjällen och den helt röda, glänsande ullen.
Möjligen sammanfattas denna art uti den E. Chamissonis, som
närmare hörer till E. capitatum, och visar således ännu
tydligare, att detta namn ej längre bör bibehållas.
6. E. russeolum Fr. (Nov. Mant. III. p. 67): culmis
solitariis, stolones pius minus repentes emittentibus; spica
virginea oblongo-elliptica; squamis triangulari-ovatis,
latitu-dine basis triplo longioribus, pellucide scariosis, medio
opa-cis; antheris linearibus filamentis 6-plo brevioribus; spica
lanigera angusta, obovata, rubella.
E. vaginatum ß medium Læst. loc. parall. 1. c. (p. p.) E.
Chamissonis Fr. Mant- II. p. 1. — E. russeolum Fr. Hn. Nyl. I. c.
p. 9. Anderss. Cyp. Tab. II. f. 32. Nyl. 1. c. t. 1.
Herb. Norm. III. 67.
Förekommer i kärr uti Torneå Lappmark (Læstadius,
Björnström et Fristedt). — Goda exemplar af denna art har
jag dessutom sett från New-Foundland.
Rotknippen från rotstocken, af mjuka, ljusa fibrer;
rotskott bågformiga, nästan alltid sterila. Strå ensamt,
spensligt, först fingerhögt, sedan fotlångl och derutöfver, med
sista stråleden 3 gånger längre än den föiegående, nedtill
omgifvet af få bladbärande, upptill af 2 bladlösa shdor,
kantigt trinda och fårade. De nedersta slidorna ljusa,
hinnaktiga utan nätfibrer i kanterna, de öfre småningom vidgade
och i spetsen nätådriga, ylteist gråhinniga. Bladen långa,
mjuka, glatta, sylformigt trinda, upptill plattade. Ax
ägg-rundt-aflångt eller nästan elliptiskt (nära nog som hos E.
vaginatum), 4— 5 lin. långt. Fjäll äggrunda med något
böjda sidor, 3 gånger längre än basens bredd,
genomskinliga och hvitaktiga, vid medelnerven blygrått-opaca, de
yttre trubbiga, de inre i jemn proportion afsmalnande och
tillspetsade. Ståndarknapparne jemnbreda med aftrubbade
ändar, 6 gånger kortare än strängarne. Ullen roströd, föga
glänsande, plymlikt uppstående, vid basen mycket
sammandragen.
Ehuru denna art genom sin rotskott bildning och deraf
följande mera fristående strån tyckes höra närmast intill E.
capitatum, är den i sjelfva verket, såväl genom det
slan-kiga strået (med anledning hvaraf Fries yttrar: »quod E.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
