Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
litt
gracile inter polystachia, hoc inter vaginata»), som genom det
utdraget—elliptiska axet med de bredt hinnkantade fjällen
mest beslägtad med E. vaginatum, mellan hvilka båda E.
rufescens och E. medium ytterligare bilda sammanfattande
leder.
Granskar man nu dessa arter, så kan det icke nekas,
att de på det allra närmaste med hvaranlra sammanhänga
och bilda en enda rätt naturlig form-series. Betrakta vi först
det, som mest faller i ögonen hos dessa Eriophora,
nemligen axullens färg och form, så se vi för densamma tvenne
typer: den hvita och röda *), den hemisphæiiska, vid basen
jemna, och den qvast- eller plym-lika, vid basen mer eller
mindre sammandragna. Af ena serien (med nedtill
afsmal-nad ull) äro: E. vaginatum (hvit), E. Callitrix (rödaktig)
och E. russeolum (röd); af den andia: E. capitatum (hvit),
E. medium (rödaktig) och E. rufescens (röd). I afseende
på strået är E. vaginatum den mest tufviga och E.
capita-tum den med de största rotskotten. Mellanlänkarne utgöras
af E. Callitrix (tufvig, med 1—2 upprätta, ytterst korta
sidoskott), E. rufescens och E. medium (der de stundom
äro mera tydliga) och slutligen E. russeolum (hos hvilken
de väl äro nog långa, men nästan alltid sterila). Det
blommande axets form och fjällens con-istens är ock af tvenne
slag: elliptiska ax med triangulära, hinnkantade fjäll hos E.
vaginatum och E. russeolum — halfklotformiga ax med
spetsade fjäll hos E. vaginatum och E. medium. Medelform
äro å ena sidan E. Callitrix, å den andra E. rufescens.
Likaledes med ståndarknapparnes form och längd.
Fråga uppstår då: bör man anse dessa nu omordade 6
species vara väl distincta arter, eller äro de framalstrade
af olika lokaler och blott former, mer eller mindre
tillfälliga, af en och samma hufvudstam? Väl kan man enskildt
hysa den förmodan, att i ett land med så skiftande
naturbeskaffenhet som Lappland jordgrunden och
klimatsförhållanden skola utöfva ett ej oväsendtligt inflytande på växternas,
särdeles de lägres och allmännares (d- v. s. de för de mesta
olikheterna mest utsattes), yttre habitus och delars former;
*) Äfven bland Phyllanthela synes samma serier förekomma; till
den med röda ullen hörer t. ex. E. virginictim L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
