Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206
grad. Den bäst utvecklade of dessa Ur onekligen den vackra
C. lim ii In, hvilken påminner på en gång om C. acuta och
rig u/a in fera/pin a, från hvilken sednares former den dock
lätt skiljes genom längre och smalare ax, kortare och
mörkare fjäll, aflånga plattade frukter, liflig grön färg samt
mycket sträfva bladkanter. De exemplar jag af densamma
samlade vid 2:dra och 3:dje vattenfallet i Pasvig-elfven
öfverensstämma noga med orig. ex. och beskrifning, ulan
deruti att de äro något mindre (fotshtiga) saml att skärmarna
ej äro längre utan vanligen något kortare än stråt, hvilket
dessutom varierar än n. glatt än mycket stiäft. — Uppe på
fjällfälten förekommer dessutom i myrerne en annan form,
som till de väsentliga karaktererna (sträfva bladkanter, smala
ax, fruktformen o. s. v.) öfverensstämmer med denna art,
men som afviker genom sin låga (qvai tershöga) och
spensliga växt, blekare och kortare tjäll, alltid sträfva strå och
habituella likhet med C. vulgaris. Som jag af densamma
hemfört endast några få exemplar (från Seidafjällen; jag har
äfven sett den från V. Finm., samlad af Prof. Blytt vid St.
Raipas), lorde det vara vågadt, att om densamma fälla
något bestämdt omdöme. Så mycket är dock säkert, att den
för sina korta, frukterna blott till hälften täckande fjäll,
sträfva bladkanter o. s. v. ingalunda kan förenas med C.
rigidæ former. — Hvad denna sistnämnda beträffar, vill
jag blott anmärka, att den i kärr på de solöppna
fjällslätterna märkligt nog utvecklade sig lill slörre frodighet än på
likartade, mera skuggiga ställen i björkregionen, blott några
få fot öfver hafvet.
Vi halva nu omnämnt alla i Öst-Finmarken
observerade Cariccs distigmaticce med undantag af den blott en
gång anträffade C. crjptocarpa samt den har allmänna C.
juncella. Ehuru jag ej var i tillfälle att i lefvande tillstånd
jemföra den med C. vulgaris och cæspitosa, mellan hvilka
den bildar en mellanlänk, och ehuru de k o ra k ter er,
hvarigenom den igenkännes, måhända för mången ej synas
tillräckliga, har jag ej tvekat att framställa den såsom egen
art, dertill ledd så väl af dess egendomliga utseende och
växesätt som af växtgeografiska grunder. Det är nemligen
uteslutande denna, som förekommer i den högre Norden,
och den visar der aldrig några öfvergångar. Dess beskrifning
är i korthet följande:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
