Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
207
C. juncella: rot tu/vig { strå spensligt, uppratt,
^ivas^kantigt, mycket stiäft, nedtill omgifvet af bladlösa,
rödbruna, glänsande slulor ; blad upprätta, smala, platta,
slutligen inrulludt-trådhka, i kanten sträfva; skärmar korta,
uppiätta, med skilda öronlhkar, den nedeista vank bladlik,
de öfre borstlika 1. inga; honax i—3, åtskilda, vank
skaftade, smalt cylindriska: haria\ I—klubbhka; frukt
af-längl-oval, afsmalnande i c/i kort, tvärhuggen, utåt
något böjd spets, nervig, hoptryckt, med något kullriga sidor,
längre än de rundade I. med kort udd fursedda fj.illen. —
C. vulgaris *juucea Fr. Nov. ill. p. \5i. — C. vulgaris
* juncella Fr. S. V Se. I. p. 230, Anders. Cyp. p. 48, tL.rtm
Skand. FI. p. 207. — Carex nigra venia vulgaris Lin.
FI. Lapp. p. ^57. pr. p. — C. cæspitosa Wnbg Fi. Lapp. p.
SJ47 (sec. herb. ips.) — C• cæsp. ]>olymorpha d. nardifolia
Læst. p.p. (sec. herb. Wnbg). — C. cæsp ß. clliptica Drej.
Rev. Car. p. 450?
Liknar till växesätt fullkomligt C. cæspitosa *), ehuru
den dock är något lu^re tufxad. Att den bör ställas
närmast, densamma, tyckes mig vara klart genom dess rödbruna,
otn C. globuluris påminnande, bladlösa slidor, hvilka föra den
till Jphyllopoda, men som dock ej äro så inånga till
antalet eller fibrillösa, som hos C. cæspitosa. Från denna art
afviker den dessutom genom sina genom torkning inrullade
blad, axets och fruktens form m. m. Från C. vulgaris
synes den vara skild genom sitt tufviga växesätt, shdorna,
de patia bloden, axets och fruktens form o. s. v., för att
ej tala om den ovanliga spenslighet hos alla del.ir,
hvarigenom den från alla samslägtingar utmärker sig*’). Så
mycket är säkrrl, att den tned vida större skäl bör som
art skiljas än t ex. C. e/ytroides, arctophila m. l]. Carices
distigmaticæ.
Den i dmsa trakter ymniga C. lagopina varierar ej
obetydligt till küjd och axen-, stot lek. På Kenöe på syd-
*) Denna likhet bestyrkes af ofvan anförda synonymer. Prof.
Andersson har benäget underrättat, att i Vet.-Akad:s Herb. finnas tvenne
exemplar af densanina, med Linnés egenhändiga bestämning: »C.
cæspitosa » /
*’) Den enda, ;om i detta afseende öfverensstämmer, är C.
spicu-losa, fastän den or öfrigt <ü betydligt olika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
