Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
113
Såsom ofvan blifvit nämndt, visar sig detta fenomen
blott straxt efter solens nedgång, ungefär kl. ’<410—’/411 pa
aftonen *). Vissa qvällar syntes det mycket starkt och
nästan praktfullt, under det att detsamma andra qvällar var
mycket svagt eller alldeles icke syntes, ett forhållande, som
tycktes stå i något sammanhang med luftens temperatur,
ehuruväl det ej kan nekas, att det stundom förhöll sig
betydligt olika under qvällar, som till temperaturen och luftens
beskaffenhet tycktes nästan vara lika hvarandra, samt
tvärtom. Om man undantager den större intensiteten,
öfverensstämmer detta fenomen på det nogaste med beskrifningen på
»Indianska Krassens blickande» i Kongl.
Wetenskaps-Aka-demiens Handlingar 1762, i det att det visade sig såsom ett
ytterst hastigt skimmer af blek, nästan hvit färg; lika sann
är anmärkningen, att man lättast och oftast observerar det,
då man icke fixerar någon viss blomma, utan med lös blick
betraktar en hel grupp, men mänga gånger har dock såväl
jag sjelf som flera andra personer fixerat en enda blomma
(bland annat t. ex. då blott en enda fanns blommande) och
äfven då tydligt sett detta blixtlika sken. Isynnerhet var
detta lätt att iakttaga de qvällar, då blixtskenet var mycket
starkt, och när jag då lutade mig ned mot blomman och
skådade in i densamma, tycktes skenet komma från
blommans botten, vid ständarnes fäste. Blixtarne kommo för
öfrigt ej med bestämda mellanrum, utan stundom framblänkte
de hvar eller hvarannan sekund, stundom ater dröjde det
länge mellan desamma.
Jemföra vi det nu sagda med observationerna af Linné
och hans dotter, Haggren och Zaivaclsky, finna vi häraf med
bestämdhet, att ett sådant blixtlikt fenoiAen visar sig hos
vissa växter, men häraf följer ingalunda den slutsatsen, som
åtskilliga velat draga häraf, att detta sken skall vara en
följd af kemiska eller elektriska krafters verkan hos växterna.
Tvärtom, om vi besinna, att alla dè växter, hos hvilka detta
fenomen observerats, med hvarandra temligen öfverensstämma
till färgen **), torde man i denna med en viss grad af sanno-
*) Dock observerade jag det äfven en morgon k! %3.
**) Hos denna växt är den dock mör-je-rod, då den hos alla de
öfriga (med undantag af Pohjanlhes tuberosa) är biandgul.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
