Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
likhet kunna söka förklaringsgrunden. Utan att våga med
någon grad af bestämdhet förfäkta detta påstående, återstår
dock, äfven om detta skulle vara sannt, att förklara, huru
och på hvad sätt denna färg kan åstadkomma ett sådant
fenomen och det blott vid en viss belysning och såsom det synes
beroende af duftens temperatur. Huruvida den af Göthe
uppgifna förklaringen är rigtig, eller om blommans och bladens
färger kunna vid en viss belysning för ett ögonblick, såsom
varande komplementarfärger, sammansmälta till ett hvitt
blixtlikt sken, eller om ännu någon annan förklaringsgrund
är den rätta, tillhör ej botanisten utan fysikern att afgöra;
här må blott anmärkas, att detta sken ingalunda beror pä
någon ögats trötthet, detsammas kastande hit och dit på
blommorna, blinkningen eller kronbladens rörelse till följe af
vinden. För öfrigt vili jag blott anmärka, att då hos Papaver
orientale samma blixtlika sken under vissa förhallanden visar
sig som det, hvilket blifvit iakttagit hos atskilliga blommor
med brandgul färg, och då det hos denna växt är betydligt
starkare än hos alla de andra, kan man hoppas, att man
genom aktgifvande på densamma lättare skall kunna finna
förklaringen pä ett fenomen, som nu såsom en gåta
förekommer i botaniska, kemiska och fysiska arbeten. Detta
är orsaken, hvarföre jag sökt väcka uppmärksamheten på
detsamma, och för öfrigt instämmer jag fullkomligt i
upp-täckarinnans ord: »det må nu härröra af hvad det vill,
det jag lemnar till de Naturkunniges ransakande; ty som
Naturen är den Allsmägtige Skaparens händers verk, så får
man ingenting i densamma förakta.»
I det föregående äro nu alla hittills kända ljusfenomener
hos växter*) i korthet anförda, och vi finna häraf, att
sa-dana af flera slag förekomma. I de allra llesta arbeten har
inan utan åtskillnad sammanfört dessa och fullkomligt
origtigt pä dem alla velat tillämpa samma förklaringsgrund.
Sålunda finna vi, att ljusföreteelserna hos ruttnande
vegetabiliska ämnen, hos Rhizomorpha subterranea samt hos 4
arter Agciricus (de enda växter, hos hvilka man kan säga,
*) Med undantag af de ännu allt föi litet kandu oili bekiöfUidc
s. k. od-fenomenerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
