Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
195
medlersta Sverige förekommande S.nigricans, hvadan endast
karakteren af bladiga hängeskaft återstår, hvilken dock just
utgör ett hufvudkännetecken på S. nigricans coaetanea. Att
S. punctata Wnbg. således endast utgör den med glatta
kapsler försedda S. nigricans coaetanea och att den
endast i den händelse kan skiljas från vår vanliga S.
nigricans, att denna art delas i tvenne (borealis s. coaetanea
och campestris, af hvilka den sednare saknas i arktiska
zonen), är intet tvifvel underkastadt, och det enda, som
torde behöfva närmare förklaring, är, huru den skarpsynte
Wahlenberg, som snarare visade för stor än for liten
försigtighet vid arternas begränsning, kunnat uppställa den
såsom egen art. Men äfven härtill är förklaringen lätt funnen,
om vi vända oss till hans Flora Lapponica. Såsom princip
för indelningen finna vi honom der antaga kapslernas
glatthet och hårighet, till följe hvaraf han måste föra S.
nigri-cantis former till tvenne olika afdelningar *), hvarvid han
för den med ludna kapsler behöll namnet nigricans, men
fördelade de med glatta kapsler i tvenne arter neml. S.
punctata med smala, glänsande blad och bladiga hängeskaft,
och S. phylicifolia**) (== S. nigricans —• campestris Fr.)
med bredare blad och nästan bladlösa hängeskaft. Denna
framställning bestyrkes på det tydligaste af Wahlenbergs
eget herbarium, i hvilket ingen hans S. phylicifolia finnes
från Finmarken. — För den åsigten, att S. punctata skulle
vara en hybrid mellan S. nigricans och myrsinites, finnes
intet som talar, och den förnekas för öfrigt på det tydligaste
af Wahlenbergs original-exemplar; någon säker sådan
liy-briditet är för öfrigt knappast funnen. Hvad Lund menar
med sin S. punctata, hvilken han vid Tanaelfven fann
högst sparsamt mellan Guldholmen och Polmak (närmare
uppgift om lokalen på denna 6 mil långa sträcka meddelar
*) Att han vid denna karakter lade största vigt finna vi deraf,
att han i sitt herbarium lül sin S. nigricans hänfört former med för
ölrigt glatta och blott i spetsen obetydligt håriga kapsler.
**) Salix phylicif lia L. et Fr. delade han, såsom bekant är,
äfven i tvenne arter: S. arbuscula med ludna och S. majalis med
glatta kapsler. Alt denna sednare verkligen (åtminstone till allra
största delen) tillhör \år S. plujlicifolia, visas tydligen àf Wnbgs egna
ord: »fi uliceta pius Quam org\alia laetissima vcl fUivoscenlis colorti
constituil.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
