Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196
han besynnerligt nog icke), är mig obekant *), men är
bestämdt ej Wahlenbergs form, då den enl. Anderssons
Sa-lices Lapponiæ hade capsidae tomentosae. — Att för öfrigt
särskildt beskrifva de afvikande och till en del ganska
egendomliga former, som jag af detta slägte i Finmarken
insamlade , skulle blifva alltför vidlyftigt och temligen öfverflödigt.
Så t. ex. anträffades former med androgyna hängen af S.
glauca och hastata, med monadelfiska ståndare af S. hastata,
med fjällen antingen blott i hängets spets eller helt och
hållet förvandlade till verkliga blad af S. glauca och
Lappomim (den sista högst utmärkt!), äfvensom tydliga hybrider
mellan S. herbacea och hastata, hastata och Lapponum,
nigricans och glauca o. s. v. Utom dessa vill jag blott
omnämna en liten, mycket vacker form, som jag fann på
sanka gräsmarker ofvanför Wadsöe och som Prof. Andersson
förklarat för »en för vår flora alldeles ny form», hvilken
»det torde vara rättast att anse såsom en slasrs nordisk S.
o
Jacquiniana.» Då endast ett mindre antal exemplar blifvit
insamladt, kan intet ined säkerhet sägas om densamma,
hvarföre den rekommenderas till närmare efterforskning och
undersökning.
6. I förra årgången M 12 har jag meddelat några
iakttagelser rörande Öst-Finmarkens Starrarter. Yid denna
uppsats kunna nu några rättelser och tillägg rörande
arternas geografiska utbredning göras, hvilka lätt inses af de i
detta M meddelade tilläggen till Finmarkens Flora.
Dessutom vill jag blott till nämnda uppsats tillägga, att den der
omnämnda C. arctophila F. Nyl., hvilken i våra floror
hänföres till C. hyperborea Drey., är, enligt ytterligare
granskning af såväl mina egna exemplar från Svartnæs som
Nylanders original-exemplar i Herb. Norm. XII. 89 och i
öfverensstämmelse med in in redan uttalade förmodan, så nära
slägt med C. (aquatilis) epigejos Læst., att den utan
tvifvel bör anses blott såsom en fjällform af densamma. Vida
skild från denna är deremot den till C. rigidae grupp
hörande äkta C. hyperborea Drey., af hvilken jag sjelf tagit
exempl. på Gousta fjäll och Mag. Fristedt på Grönfjället i
*) Måhända är det den i Herb. Norm. XI. 64 meddelade
formen af S. nigricans — coaelanea, men denna förekommer ingalunda
»kun i noele faae Buske» utan i tusen-tal längs Tana-elfven.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
