Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57
värmen ökades, stigit upp på de högre bergen derstädes, eller
vandrat åter mot kallare nejder.
Sådana äro de hufvudsakliga facta, hvilka man betraktar
som tillräckligen säkra i vegetationens palæontologi.
Använder man dem theoretiskt till frågan om växternas skapelse
och fördelning på jorden, så ser man först och främst, att
der ej finnes någon otvetydig öfverensstämmelse mellan deras
successiva uppträdande och högre grad af struktur; vi se att
de äldsta kryptogamer, vi kunna igenkänna, höra till de i
denna afdelning af växtriket högst organiserade; och att de till
och med voro högre organiserade än flertaletaf nu lefvande. Vi
se ock att fortplantning genom ett dikotyledonskt embryo och
bildningen af exogena vedstammar (hos Coniferae) måste ha
föregått fortplantning genom ett monokotyledonskt embryo och
endogena stammar, hvilket helt och hållet strider mot läran
om en progression, såvidt man ej vill antaga, att dessa,
visserligen högst gamla fossilier, tillhöra en epok mycket mera
aflägsen från vegetationens början än från den närvarande,
samt att samtidigt nu lefvande typer också voro
representerade.
Den omständigheten vidare, att i jemförelsevis ej så
aflägsna geologiska perioder slägten, som nu betraktas
egendomliga för hvar och en af de särskilda verldsdelarna,
samtidigt existerade bredvid hvarandra, häntyder otvetydigt derpå,
att genom ländernas höjningar och sänkningar numera en
utomordentlig olikhet i ländernas form och sammanhang mot
förut inträdt.
Af allt detta dragas följande slutsatser: 1) De
hufvudsakliga, igenkännbara växtfamiljer, som bebodde jorden vid
och efter den palæozoiska perioden, finnas ännu, och ha
derföre såsom familjer öfverlefvat alla geologiska förändringar.
2) Af dessa typer ha somliga öfverflyttat från en hemisfer
till en annan. 3) Det är ej oantagligt, att framdeles vidare
bevis må påfinnas, som skola visa, att alla nu existerande
arter genealogisk härstamma från färre förut existerande, att
deras formolikheter härflyta af individernas föränderlighet, och
att, om det nu är oss möjligt att specifikt skilja dem, detta
kommer sig deraf att många mellanformer dukat under. 4)
Om arterna i allmänhet äro de bäst begränsade grupperna,
lättast att igenkänna och bestämma, så orsakas detta deraf,
att deras benägenhet att variera hämmas antingen af den
lätthet, med hvilken en varietet croisseras med en annan
varietet af’samma species, eller af den temporära
beständigheten hos dess omgifvande fysiska villkor, eller ock deraf att,
bland det stora antal af frön, som frambringas af hvarje
individ, endast de gro och utvecklas, som äro tillräckligen
lämpade efter dessa fysiska villkor. Man får dessutom icke glöm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
