Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
M. gentilis, ej med M. aqu., alls icke tvärtom, den har aldrig
blommorna i hufvud och fodret är icke fåradt m. m. Såväl
af beskrifning, som lokaler och synonymer (t. ex. Herb. Norm.
11. 29) synes äfven Lange hafva i Dansk Flora sammanfört
former af M. aqu. vertic. och Subspicata under sin M.
Sa-tiva.
2. Gentilis (M. gentilis L.? Fr. Nov. ed. 2!): bladen
el-liptiskt lancettlika med vigglik bas, liksom föreg, skarpt
sa-gade, de öfre oskaftade, föga längre än de sma, tätblommiga,
intill hvarandra närmade, mera gråludna blomkransarne.
Af de flesta Labiater förekomma, som bekant är, tvä former,
en (tf) niacrantha, med stora blomkronor, längre ståndare och
utvecklade knappar, samt en (9) micrantha, med mindre
krona, kortare ståndare och n. felslàende knappar. Till M.
gentilis macrantha hör M. Agardhiana Fr.
3. Pratensis Sole: alla bladen n. oskaftade, lancettlika,
skarpt sågade, glatta, under punkterade. Denna är bäde
genom habitus och karakterer så nära förenad med
föregående, att jag omöjligen kan med Fr. skilja dem i olika
sektioner och 0111 det vore tillåtet att döma efter den inskränkta
synkrets som erbjudes den uteslutande svenska botanisten,
som icke har jordens alla former utan blott sitt fäderneslands
för ögat, så tror jag ej att man syndar mot naturen, 0111 man
under ett gemensamt artnamn förenar alla tre formerna,
antingen man sedan vill kalla arten sativa, gentilis, pratensis
eller något annat.
M. arvensis L. Fodret klocklikt, med korta, breda,
eggrunda ell. triangelformiga tänder.
1. Verticillata: blommorna i kransar, med fullt
utvecklad bladtofs.
a vulgaris: bladen eggrunda, med langa skaft; blomskaft
håriga.
b riparia Fr.: bladen bredt eggrunda, jemte blomskaften
glatta; rödaktig.
c parietariæfolia Bech, Reichenb. flora Germ. bladen stora,
n. lika, elliptiska, föga sagade, vid basen helbräddade och
afsmalnande i ett skaft, som är mycket längre än kransarne;
blomskaften glatta och hela växten föga hårig. Blek.
Agdatorp och Nättraby (1854)!
d lapponica. Wg. blomskaften och de lancettlika bladen
n. glatta. Um. Lpm. Jemtl. 1 Blek. vid Nättraby nära
an växer en form, som endast skiljer sig genom tydligare
hårighet från den lappska.
2. Subspicata: blommorna i kransar upp i öfversta
bladvecken; bladen eggrunda, uppåt aftagande, så att de öfversta
ej äro så langa som blonikransarne; sträfhårig. — Sk. flerest.
— i agrestis Sole: bladen bredt eggrunda — hjertlika, stora,
skrynkliga, med grofva sågtänder; blomkransarne uppåt täta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
