Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
141
vexling emellan botanisterna, der de icke blott kunde
meddela hvarandra sina rön och upptäckter, utan äfven begära
upplysningar af hvarandra.
M. aquatica L. Fodret rörformigt, fåradt, med långa,
sylformiga tänder, styfhårigt, vanl. med glatta tänder, eller
alldeles glatt.
1. Capitata: blomkransarne förenade i ett hufvud i
stjelkens topp; bladen längre skaftade. — fi litoralis Hn. glatt,
blomskaft sträfva, bladen små, något köttiga, grundt
nagg-sågade.
2. Subspicata Fr. Aresch. Skärmbladen uppåt aftagande
i storlek, så att de öfversta knappast äro längre än
kransarne, vanl. tillbakaböjda; oftast ett litet bladpar öfverst;
bladskaften korta. — ß villosa Hn (M. sativa L. lanata
Sönder): öfverallt tätt livitluden, äfven bladens öfre yta;
blomkransarne axformigt sammanträngda, med skärm som föreg.
Denna pa Oland och Kullaberg (enl. Prof. Andersson, Bot.
Xot. 1851, p. 149) samt vid Trolleberg nära Lund tagna form,
synes mig ingalunda tillhöra M. Sativa (såsom Sönder i Flora
Kamb. och Prof. And. anf. st. vilja), utan utgöra en, med
M. arv. — agrestis Sole, fullkomligt analog form af M.
aquatica subspicata. Fodrets hårighet (som hos Menthæ
aqua-ticæ alltid är störst vid basen, men hos M. sativæ på
tänderna) samt fodertändernas form synes visa detta. Pä
Kullaberg har jag sjelf ej lyckats finna denna form, men de ex.
derifrån, som jag 1855 såg i Kongl. Vet. Akad. Herbarium,
öfverensstämma fullkomligt med dem jag tagit vid Lund.
3. Verticilkda: Skärmen n. sä stora som stjelkbladen,
mycket längre än de få, glesa och skaftade blomkransarne,
ofvanför hvilka flera, blad äro utvecklade. — Denna form är,
liksom de öfriga, pa torra ställen mycket hårig och föga
luktande; men vid aar, der den ofta blifver 2 fot hög oeh växer långt
ut i vattnet, blir den, utom de n. alltid styfhariga
blomskaften, glatt och starkt luktande, med styfva, pergamentlika blad.
M. comosa. Fodret klocklikt rörformigt, icke fåradt, vid
basen glatt, med lancettlikt triangelformiga, spetsiga, oftast
ullhåriga tänder; stjelken slutar alltid med en mer eller
mindre utvecklad bladtofs.
1. Sativa (M. sativa L.? Fr. Nov. ed. 2!): Alla bladen
skaftade, eggrundt elliptiska, med smal bas, föga aftagande i
storlek, sa att skärmbladen äro mycket längre än de få,
glesblommiga och åtskilda blomkransarne. — Denna form, som
jag tagit flerestädes i Skåne och i Blekinge ,vid Agdatorp och
Klasinetorp pä åkrar, förblandas allmänt med M. aqu.
verticillata ocli till denna sednare höra med visshet flera af
lokalerna för M. Agardh. Hn. Beskrifningen hos Hartman visar
dessutom tydligen, att der afses en verticillatform af M.
aquatica, ty den äkta M. sativa Fr. är »alltför nära slägt» med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
