Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
71
skydd att oskadade utvecklas, och man ser derföre ofta
Big-noniaceæ genonifläta träden på kusten af hafvpt eller de breda
floderna. Och arter finnas, hvilka icke allenast härtill
betjena sig af klängen, utan som derjemte fästa sig med de
förtjockade och förhårdnade bladskaften och tillika mod sina
omslingrande, stammar, från hvilka ej sällan jemväl luftrötter
utgå, så att den utomordentligaste hållfasthet härigenom
betingas — och således exempel gifvas på en förening af alla
slag af slingerväxter hos en enda art, — När nu klänget
fastnat vid något föremål, tillväxer det och hårdnar i hög
grad, men fattar det ej tag i något, böjer det sig likasom
misslynt nedåt och mister snart sin förmåga att gripa, ja
affaller oftast genom articulation, alldeles såsom ett
sammansatt blad. Bign. veitnsta stiger uppför ett lodrätt stöd
genom att vrid* sig i spiral och skiftevis fattrt det med sina
klangen, alldeles som en sjöman, som äntrar upp på ett rep
med ena handen ofvan den andra. Ilos andra arter svälla
spetsarne af de klangen, som redan fästat sig, till vårtlika
bollar, som till och med fast slutit’sig till veden.-Flera arter,
såsom Bign. spatiösa, hafva odelade klängen; hos unga
exemplar kunde dessa ända till 5 tum långa klängen icke förmås
att fästa sig, men detta sker, när växten nått en höjd af 8
<—9 fot och behöfver sina häftorganer; spetsarne af dem visa
då nästan likasom en djurisk instinkt, beständigt sökande
efter något mörkt hål, hvari de kunna intränga. Ofta ser
man dem draga sig tillbaka från ett sådant hål, liksom
con-verierade det icke, och intränga i ett annat, och detta ej
sällan efter 36 timmars förlopp; under tiden fortsätter det
motsatta klänget att svänga i sin sjelfvilligt rörelse. Hos
Biqn. capreolata ser nian, att när klängen svänga, böja de
sina spetsar till den mörka sidan, och om växten vrides åt
ljuset, så förändrar klänget äfven sin riktning, alltid mot
dunklet. Sättes det nära något föremål med ojemn yta, ser
man klänget med tydlig begärlighet söka sig in i de minsta
ojemnheter, der intränga såsom rötter, hvarvid spetsarne
uppsvälla. och afsöndra en fin vätska, hvarmed de omgjuta t. ex.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
