Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
ett knippe af fina liår, som skjutes mellan dem, så att de
synbart sammanvexa med dessa till en solid massa, hvarur
de ej kunna utdragas; -styrkan hos klanget är då så stor,
att trådarne väl brista af påhängda tyngder, men ej klanget.
Också ser man denna art företrädesvis bekläda sådane träd
i Nordamerika, som äro öfvertäckte af lafvar och mossor
eller med Polypodium incanum. Hos Evcremocarpus scaber
äro klängena omkring tre tum i längd, bärande två laterala
och två terminala grenar, och hvarje gren delar sig
ytterligare i tvenne, med spetsarne bildande hakar, så att från ett
bladskaft komma sålunda 16 dylika fina häftemedel, alla
känsliga åt alla sidor och för de allra finaste föremål såsom
grässtrån, blad af sparris m. m.
Polcmoniaceæ. Cobæa scanderis är en af de
märkeli-gaste klängväxter. Klanget är här 11 tum och det svänger
sig mera hastigt och kraftigt än hos någon annan växt,
vanligen med 3 svängningar på 1 timma och 5 minuter, men
här är det blott klanget, som rörer sig, ej som hos Bigoni-
aciaceæ äfven stammens internodier och hladskaft. Klänget
»
har här grenar, som flera gånger äro delade i mycket tunna
och böjliga trådar, som af blåsten lätt sprides i sär, liksom
hårlockar eller ett i sina nerver upplöst blad, hvarjemte de
äro särdeles elastiska; spetsen af dessa trådar slutar med en
liten dubbel hake af vedhård beskaffenhet och skarp som en
nål; ofta kan ett klänge ha 94 sådana hakar. I början stå
alla dessa grenar tillsammans och äro då ej känsliga, men
snart sprita de i sär och hakarne bli utstående, hvarvid
deras känslighet ansenligen ökas och de såsom ett fint
strömsystem smyga sig in i hvarje ojemnhet.
Jjet/uminosæ. Dessa äro i allmänhet de af oss mest
kända klängväxter, ehuru deras häftorganer ej äro så
särdeles utvecklade i afseende på sin känslighet. Hos Pimm
satianm svänger det öfversta internodiet i en labyrintlik ellips
och likaledes klänget, men detta senare synes ej bibehålla
sin känslighet längre, än tilldess sidogrenarne med deras
krokar äro färdigbildade. Lathyrus Aphaca har hela bladet om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
