Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
133
det kända faktum, att ju större material, hvaröfver man för
sina studier har att förfoga, desto större finner man
öfverensstämmelsen mellan formerna vara. I herbarierua
beskrifvas visserligen lätt och "säkert" enstaka individer såsom egna
arter, men den, som studerar i fria naturen och mera än sin
lilla fläck, blir snart villrådig vid igenfinnandet af de "goda
arterna". — Emellertid måste vi för vår uppfattning af
skiftningarna i denna allmänna likhet framställa vissa, så att säga,
hvilopunkter, och om det äfven ej kan nekas, att
artbegreppet sålunda här, liksom i andra stora oeh naturliga slägten
(och Salix intager otvifvelaktigt i detta afseende ett bland de
främsta rummen bland fanerogamerna), måste på sätt och vis
blifva mera eller mindre godtyckligt, — hvarföre vi ock se,
hvilket virrvarr här,förefinnes i ett genus, som sedan gamla
tider ansetts vara ucrux et scandalum hotanicoramLl — så
gifves det dock otvifvelaktigt äfven här vissa typ-former, hvilka
naturforskarens takt och erfarenhet lätteligen igenfinner och
om hvilkas begränsning färre olika meningar böra göra sig
gällande.
Hvad som härvidlag dock i hög grad bidrager till
förvirringen äro de talrika hybriderna, som pilarnes olika arter
med hvarandra bilda. Genom iakttagelser och experimenter
är det nu satt utom allt tvifvel, att sådane bildningar här
och ofta talrikt förefinnas; och då plats här saknas mig att
åt detta ämne egna någon utförlig framställning, vill jag blott
i största korthet nämna, huru jag ansett mig böra jemte de,
efter den vanliga uppfattningen, sjelfständiga arterna upptaga
dessa bastarder. I)e kunna anses vara af två slag, nemligen
dels sådane, som uppstått mellan mycket närbeslägtade
arter, såsom mellan S. vaprea, cinerea och aurita, mellan S.
nigricans och phylicæfolia o. s. v., dels sådane, som
fram-alstrats af mycket skiljaktiga typer, såsom af S. purpurea
och caprea, S. triandra och cinerea, S. viminalis och
ca-prca, S. myrtilloides och aurita o. s. v. Hvad de förra
beträffar, torde deras tillvaro väl ej alltid kunna förnekas;
men då nian vet, i huru liög grad närstående arter mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
