Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
157
och bidraga i hög grad att göra systematikern förvirrad. Här
behöfva vi dock lyckligtvis ej mycket syssla med dem, innan
de äfven i vårt land fått en framtid. — Andra
hybrid-bild-ningar af S. repens är med S. daphnoides (S. Patzeana
Ands.) vid Tilsit, S. nigricans (tvifvelaktig)
dersammastädes, S. incana (S. subalpina Forbes) i Schweitz, S.
purpurea (S. Doniana Sm.) flerestädes i Europa, S.
phylicæ-folia (S. Schrader tana.) mångenstädes odlad samt S.
Lap-ponum (S. compacta Ands.) i Piteå Lappmark. Om S.
aurora (med S. myrtilloides) och S. stenoclados (med S.
v ag ans livida) är förut taladt.
b. Podostylæ: kapslernas skaft och stift af ungefär
samma längd.
VII. S. virescentes s. S. phyliccefoliw: högre eller lägre
buskar, mera sällan antagande trädform; grenar utspärrade,
sega; blad lancettlika, mjuka, ofta undertill blekare, ofta
med stipler; hängen vanligen bladlösa; fjäll i spetsen
svartnande, på ryggen håliga; kapsler ofta gråludna, gröna,
gulaktiga eller bruna.
20. S. nigricans Sm. är utan tvifvel Skandinaviens
mest utmärkande pilart. Don finnes visserligen temligen mycket
jemväl i norra Brittanien och i Schweitz, men annorstädes
är den sällsynt och förekommer hvarken i norra Asien eller
Amerika. Men hos oss är detta den allmännaste och
mång-formigaste. Från alla skiljes den lätt genom mycket
utspärrade grenar, lätt svartnande blad, som undertill äro
upphöjdt nätådriga och prickade och hvars medelnerv på öfre
sidan alltid förblir, äfven hos glatta blad, hvithårig, samt
glesa honhängen med långt sprötspetsade kapsler. — Som
underafdelningar framställas:
a. S. borealis Fr., med skaftade och bladiga hängen, blad
än stora, tunna och glatta eller tjocka och täthåriga, än små
och likaledes tunna eller tjocka, glatta eller ludna. Denna
är allmännast i fjälltrakter.
b. S. protea, med oskaftade, knappast af blad understödda
hängen. —• Varierar om möjligt mera än föregående och mera än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
