- Project Runeberg -  Botaniska notiser / 1868 /
36

(1839-1846)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

36

Om Galeobdolon luteum Huds.

bräddade. Blommar i Maj och förekommer i Skandinavien
samt norra Tyskland.

Forma typica (G. montanum Pers.): stjelk uppstigande,
från sin nedre del utvecklande krypande bladskott, för öfrigt
enkel, hårig, fotshög eller ännu högre; blad mjuk håriga, än
gröna, än på öfre sidan hvitfläckiga, de nedre bredt äggrunda,
trubbiga, stundom med något hjertlik bas, de öfre aflångt
lancettlika, kort spetsade, mot basen afsmalnande, alla
o-jemnt, nästan dubbelt sågade af breda, rundade, trubbiga och
tydligt uddspetsade, något framåtrigtade sågtänder;
blomkransar 6—1 O-blommiga af stora blommor, fodertänder
temligen smala, längre spetsade, starkt hårbräddade. Blommar
i Maj och förekommer i mellersta Europa.

Forma austrolis: stjelk upprätt och utan bladskott (?),
glatt, grenig af upprätta, blombärande grenar, ända till 2 fot
hög; blad mot stjelkens spets betydligt förändrande förrn och
starkt aftagande i storlek, glatta, gröna, nästan
dubbelsåga-de af lancettlika, spetsiga och framåtrigtade sågtänder, de
nedre utdraget äggrunda, spetsiga, vid basen afrundade, de
öfre jemnbredt lancettlika, långspetsade, mot basen
afsmalnande; blomkransar af ända till 12—14 blommor, som äro
mindre än hos de föreg, formerna, fodertänder smalare,
långspetsade, starkt hårbräddade. Blommar på sommaren i Juli (?)
och Augusti. Förekommer i södra Europas bergstrakter, t.
ex. i Illyrien, Tyrolen, södra Schweitz och södra Frankrike
samt, om jag ej misstager mig, på Sardinien (enl. Dr. P.
Ascherso n).

Vid betraktandet af dessa tvenne former, af hvilka den
nordliga och sydliga äro hvarandra så olika, uppstår lätt den
frågan, hvad orsaken kan vara till så väsendtliga olikheter.
Att klimatet i detta afseende måste vara det kraftigast
verkande momentet, derom bör hvar och en lätt blifva öfvertygad,
då man besinnar, att arten mot söder så småningom förändrar
karakter. Möjligen är den sydliga formen enårig och kan
antingen ensamt eller jemte den fleråriga formen förekomma
i södern, der en längre vegetationstid och ett växtligheten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:35:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/botnotiser/1868/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free