Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
Smärre notiser. 70
upptages endast vår Epilobium alpinum minus. Detta
öfverensstämmer fullkomligt med Linnés framställning i Flora
Suecica. Den skall sätta rosetter i likhet med Epil. lineäre.
Epil. alpinum majus upptages som egen art under namn af
Ep. anagallidifolium Lam. Den skjuter rotskott, men sätter
inga bladrosetter. Vår E. origanifolium benämnes E.
alsi-nifoliurn Vill.
Rumex divaricatus L. hänföres af de flesta författare
till R. pulcher, endast på grund af Tilli synonym, men då
Linné sjelf utesluter detta synonym från R. divaricatus och
öfverför det till R. pulcher, talar detta mer emot, än för
nämnda åsigt. När jag 1835 kom till Upsala, växte i gamla
Linnéanska trädgården en Rumex, som af härvarande
botanister ansågs vara Rumex divaricatus L. Följande åren fanns
den ymnig på mudderbankarne efter Fyrisåns upprensning
jemte Melilotus officinalis, Atriplex hastata, Coronopus
de-pressa m. fl. här främmande växter, hvilka alla efter ett
par år försvunno. Som namnet R. divaricatus hade helt
och hållet blifvit utplånadt, ansåg jag lämpligt att
återupplifva detta namn, äfven om man skulle anse synonymet
osäkert. Ty jag anser för en osed att ombyta namn för ett
numera obrukligt och förgätet homonym. Hundradetals
allmänt antagna namn skulle på denna grund förkastas och i
vissa stora slägten, f. ex. Agaricus, skulle knappt något
lämpligt namn kunna gifvas, om man ej fingo begagna gamla,
förgätna namn. Nämnde Rumex är otvifvelaktigt
sydeuropeiska botanisternas R. obtusifolius och så skild från vår
svenska R. obtusifolius, att jag ej kan tveka antaga den för
egen art i likhet med de fleste utländske botanister. Fråga
är likväl, om den kan anses såsom verkligen inhemsk, ty
den förr hit förda R. obtusifolius v. agrestis anser jag nu
ej tillhöra denna, utan den verkliga R. obtusifolius.
Till det jag förut i denna tidskrift 1857 p. 34 anfört
om Atriplex crassifolia C. A. Mej., fullkomligt
öfverensstämmande med FI. Dan. t. 1284, får jag nu tillägga, att
jag nu med de flesta våra botanister antager Atriplex Babing-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
