Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Salinerna i Siebenburgen.
23
Br. stå nu närmast kanten under det att Glycerin fluitans
var. triticea intaga hela mellersta delen af dammen, som nu
är förvandlad till ett tufvigt kärr. Den växer allt mer och
mer igen och till slut återstår i den forna dammens ställe
eD fuktig håla. der man endast finner Mentha Ptrfegium L
och Leontodon autunmalis L.
Redan denna korta flyktiga öfverblick har visat läsaren
åtskilliga egendomligheter, som ej återfinnas i salinfloran vid
våra kuster. En fullständig uppräkning Rf Siebenburgen
halofyter skall framte ännu flera: men innan vi öfvergå till
denna, tillåter jag mig att gifva en framställning af
saliner-nas geologiska förhållanden i Siebenburgen.
n.
Oaktadt stensaltlagren i Siebenburgen redan af ålder
voro bekanta — man finner grufvor anlagda på Romarnes
tid — och frän vetenskaplig ståndpunkt än lika intressant
som för landets välstånd af omätlig vigt. så är dock deras
bildningshistoria i många hänseenden ännu för geologerna en
gåta. Att de tillhöra den yngre tertiärformationen, är
genom Partschs undersökningar bekant, men öfver
lagrings-sättet, öfver deras förhållande till enskilda afdelningar af hela
formationen, herrskar ännu mycket dunkel, hvilket till en
stor del beror på de svårigheter af alldeles’egen art, som
med dessa undersökningar äro förbundna. Öfverallt der
stensalt genom grafbyggnader blifvit bragt i dagen, bildar det
oregelmässiga massor med öfvervägande utsträckning på
längden, under det att bredden är betydligt mindre, och tränger
ned till hittills obekant djup. Så sträcker sig saltlagret i
Salzburg 500 famnar i längd, 250 f. i bredd och går ned
till åtminstone 90—100 f:s djup. Förr var man benägen att
tro. att alla saltlasten bildade en enda sammanhängande
’ o o
massa, som endast här och der trädde i dagen 3). Nyare
iakttagelser hafva dock visat ohållbarheten af’ denna åsigt.
) Czekelius, Verb. imd Mittheil. d. Sieb. Ber. f. Naturw. 1854, s- 56
och Schur, Bot. Rundreise 1859, s. 18.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
