Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
A. Falck.
Stensaltet är i Siebenbürgen utomordentligt utbredt —
man känner 40 punkter, der det förekommer i större lager,
192 saltbrunnar och 503 saltkällor — men dess utbredning
är rätt egendomlig. Alla lokaliteter, på hvilka man känner
saltlager i Siebenburgen, vidare det stora flertalet af
saltkällor befinna sig i det tertiära midtellandet nära vid
gränsen mot de äldre bergarterna och det vida ymnigare på de
östliga, nordliga och vestliga gränserna än på södra kanten.
Hvarken i de mot Ungern öppna bugterna af landet ej heller
i de afsöndrade tertiärbäckenen i östra delen af landet finner
man stensalt. Endast vid Broos, beläget vid Marosfloden,
den urgamla bädden för det sund, som i fortiden förband det
ungerska med det siebenbürgska neogenhafvet, har man
träffat två saltkällor. Slutligen tillhöra saltkällorna vid Monostor.
Sztojkafalva och Libåton i närheten af Magyarlåpos i norra
delen en serskild från det siebenbürgska midtellandet genom
eocena bergarter skild bugt, som torde hafva stått i
förbindelse med Marmacoscher bäckenet.
Dessa äro i korthet det upplysningar, som geologien 4)
meddelar oss öfver de siebenbürgska salinerna men öfver den
vigtigaste frågan, öfver deras uppkomst, lemnar hon oss i
fullkomlig okunnighet. Vi vilja derföre se till, om ej en
betraktelse af deras växtlighet kan leda oss på spåren, om
ej växtgeografien en gång kan kasta ljus öfver geologien,
Ii1:som hon i sin ordning står hos denna vetenskap i
förbindelse för många dyrbara upplysningar, och öfvergå för detta
ändamål till en uppräkning af Siebenbtirgens halofyter
hvarvid vi naturligtvis utesluta alla sådana, som ej äro för dessa
lokaler karakteristiska, äfvensom en stor mängd af Schur i
hans Enumeratio och annorstädes nybeskrifna arter, emedan
de för det första sannolikt blott äro obetydliga former af
andra arter och för det andra äro i allra nyaste tid
uppstälda, så att deras utbredning i öfriga länder ej är
undersökt, och de således endast skulle intrassla frågan.
) Hauer u. Stache, Geol. Siebenbürgens. Wien 1863, s. 102 110
ocb flerstädes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
