Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88 •T. A. Leffler.
mellan dessa extremer finnas dock talrika mellanformer, som,
så vidt jag kan finna, utan gräns förmedla öfvergången dem
emellan *). För deras arträtt synes väl eljest den
omständigheten tala. att "R, pomifera" eg. är en sydländsk, hos oss
i sin typiska form knappt annat än förvildad förekommande
o
växt. A andra sidan torde dock kunna invändas, att man
måhända just derföre med skäl skulle kunna anse "B.
mollis-sinia" såsom en af vårt klimat m. m. betingad, så att säga
förkrympt form af samma art som i sydliga Europas yppiga
Alpdalar eller i cultiveradt tillstånd först får sin fulla
utveckling. Lindeberg anmärker i Synops. pl. Mæler. p. ’24:
"Nonne R. molliss. subspecies R. pomiferæ cum qua notis ess.
(fructus indole, calyee cet.) omnino fere convenit? —
una-quæque alterius pars minuta quasi imago ejusdem in altera
planta partis. Ct enim s.tatura K. mollissimæ macrior est
et lmmilior ita etiam fructus minores (ideoque erecti!), folia
minus elongata, hispiditas fructus et pedunculorum magis
gracilescens cet.-’ — Ännu svårare att afgöra är frågan om
B. tomentosæ arträttighet. Den stöder sig pä sådana
karakteren som man vant sig att anse såsom nota essentialia inom
slägtet Rosa, neml. fruktens konsistens och foder ti ikarnes
riktning vid fruktmognaden. Emellertid är ingen af dessa
ka-rakterer fullt konstant åtminstone hos formerna af R. villosa
och R, canina. Ofta är det mycket svårt att afgöra
huruvida frukten skall kallas mjölig, köttig eller läderartad.
Flerestädes (t. ex. Slottskogen vid Göteborg) har jag i slutet at
Augusti tagit former, som i allt annat fullkomligt
öfverensstämt med R, villosa ,1. men haft ännu n. alldeles hårda
frukter. Äfven foderflikarnes beskaffenhet har jag funnit
föränderlig. M. Rapin i Geneve, som mycket studerat
Schweiziska Rosorna — och som väl icke kan beskyllas för att öfver
höfvan förena arter — förklarar också (Guide du bot. p. 192)
"les sépales variables quant ä leur position et leur dure’e."
*) Vid det sammanträde af bot. föreningen i I psala. då
ofvanstående föredrag hölls, förevisades talrika sådana öfvergångsformer
från olika delnr af landet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
